Okej, nu har jag fått ett nytt slags skräpmail, dom använde en ny slags metod. Ny för mig iallafall...
Som antagligen de allra flesta har så har även jag det här skräppostfiltret på. Så att det varje dag dimper ner -9 stycken skräpmail gör inte så himla mycket för de hamnar ju i sopunnan direkt.
Men! Idag, när jag nyss loggade in på msn så stod det att jag hade ett nytt mail. Jag kollade det direkt men! Det var fanimig ett skräpmail, de elaka människorna har kommit på något sätt att addressera deras skräpmail från min egen mail. Så det mailet hamnade ju direkt i min "riktiga" brevlåda eftersom det var addresserat från mig! Wtf?! Det var definitivt inte från mig men det gick inte att markera det som skräppost heller, det som hände så var att hotmail gnällde och sa att "Ja men det är ju din egen mailaddress, den kan du ju inte spärra".
Okej, dom sa inte det men det kom upp en liten protestruta ni vet, såsom det kan göra ibland.
Jag ska undersöka detta och om det kommer fler ska jag försöka åtgärda detta på något sätt, även om det kanske är omöjligt.

På tv nu så är det Extreme Homemakeover, jag ser inte på detta egentligen utan det jag väntar på är att Grey's ska börja på femman om ungefär 35 minuter, dom har ju börjat om från början! Woho! Såg igår också, alla var så himla små!


Liten update om min parfym, som tur var hade pappa och Anna kommit ihåg att köpa den så nu har jag Pure Purple som ett nytt tillskott. Yep yep, I like Hugo Boss.

Nu gnäller dom på Homemakeover, dom hade tydligen missat att det ibland blir vinter och kallt. Det var -12 grader under natten på deras avsnitt och på dagen var det -6. So what? Här får vi minsan överleva -20 på nätterna och -10 på dagarna! Vi nordbor är härdade! HELL YEAH! BOOYA! (Och lite andra maffiga uttryck som inte är nordiska, ni får fylla i själva.)

Nein, nu ska jag överge bloggen för att göra annat.
Avslutar med en old picture.

me7
Okej, nu är det dags för en update igen. Vet inte riktigt vad jag ska uppdatera er om men jag ska försöka så gott jag kan.

Igår var vi hemma hos Eric och Fran, handlade mat, lagade mat, käkade mat, smälte mat och drack lite alkohol. Yep yep, sen spelade vi spel, killarna mot tjejerna. Vem vann? Flickorna naturligtvis!

Idag har jag inte gjort så himla mycket, vaknade, åt frukost, pluggade, somnade, vaknade och pluggade vidare. Nu är boken läst men vet inte hur mycket som fastnade i huvudet. Men men, det brukar gå bra ändå.

En rolig nyhet, vi fick pengar i fredags! Woho! Mindre roligt var att vi då var tvungna att betala alla räkningar som kommit och plötsligt hade vi bara en en ytterst liten summa pengar kvar. Gah, idiot-räkningar säger jag bara. Dom bara suger ut alla pengar. Inte bra, inte bra alls.

Nej, jag känner att lägenheten drar bort mig från datorn. Den kräver att jag diskar, lagar mat eller städar. Dumma lägenhet. Egentligen är lägenheten underbar men jag tycker nog att den framkallar lite väl mycket disk och oreda överallt.

Om ungefär 1 timma ska jag och älsklingen sätta oss i den blommiga saaben och köra hela vägen till Kungsör för att hämta fyllefar och hans fyllesambo. Dom har varit på ålandsresa och snälla som vi är har vi lovat att skjutsa. Det är bäst för fyllefar att han har köpt parfymen jag beställe. Annars blir dom kanske kvarlämnade i Kungsör. Mohahahahaha, nej, så elak är jag faktiskt inte. Men then again, jag har no control över den blommiga saaben och om den bestämmer sig för att lämna dom i Kungsör så finns det inte mycket att göra åt det.

Nej, nu måste jag gå. Teleonen ringde och sa att pappa redan är i Kungsör och vill ha skjuts.
Okej, ni som läste min tidigare blogg vet om att jag dagligen har gått förbi en död and när jag ska gå till skolan, stan eller jobbet. Den döda anden tog kål på min lust att fotografera ån och Mirja efterlyste en bild på anden.
Nu var det så himla tur att det hade snöat så anden var täckt av snö när jag tog kort på den men man kan ana vart den är. För att ni inte ska sitta och stirra er blinda på bilden så har jag markerat klart och tydligt var döingen finns. Enjoy!
Kan förövrigt berätta att bilden togs för ett par dagar sen och att anden numera har försvunnit, sjunkit ner till botten, blivit helt uppäten av fåglar och råttor eller kanske blivit upplockad av någon som har ansvar för att hålla rent kring ån? Möjligheterna är många.

Jag varnar er känsliga läsare för att bilden nedan kan innehålla konturerna av en död and.




60920-170







Idag när jag gick hem från skolan så var det grymt kallt! Jag har varit hemma ca 40 minuter och jag fryser fortfarande om fötterna. Mina stackars fötter, dom blir nog aldrig varma igen. Eller jo, det blír dom väl, så småningom men jag har för det mesta väldigt kalla fötter och händer. Antagligen dålig blodcirkulation som är orsaken till detta.
För att förbättra cirkulationen och öka upp min kondition och minska på rump/lår-dallret så var jag nere och friskade och svettades på Friskis och Svettis med min mamma igår. Jag hoppas att jag orkar hålla igång detta nya liv! Det är iallafall lättare och roligare att ta sig ner dit när man har sällskap och jag har ju både mamma och systeryster att svettas med.

Idag när jag så gick hem från skolan så gick jag ju över min lilla bro som tar mig från ena sidan av ån till den andra så mötte jag ett par människor/främlingar. Ni som känner mig vet att jag inte tycker om främlingar.  Min paranoida sida hoppade plötsligt fram och jag flyttade mig ett par meter i sidled för att inte riskera att någon av främlingarna slängde mig i ån. Det forsar på rätt så rejält där och jag har flera gånger funderat på vart man kan ta sig upp ur vattnet och någon slänger i mig från bron Hur normalt är det liksom??!! Inte så normalt.., men det är så jag är helt enkelt. Visserligen vet jag ju om att sannolikheten för att en total främling skulle knuffa ner mig i vattnet inte är särskilt hög men man vet ju aldrig!
Min utlandsbefinnande vän Johanna, även kallad Gurran (enbart av mig dock) hon förstår nog en aning av mina tankar... Hoppas jag!

Nej, nu måste jag sluta blogga för Andreas kom hem och vill ha datorn. Bajbaj!
Under de senaste dagarna så har jag under mina promenader till och från skolan ägnat mig åt att ta lite kort vid ån. Ni har sett några av dessa bilder i mina tidigare bloggar. Nu har jag slutat med detta eftersom att en av änderna som brukar vara vid bron har dött. Först låg den bara uppochner och det hela var lite sorligt men allteftersom dagarna gick så blev det värre. Skator och liknande fåglar tyckte att det var en festmåltid så nu ser anden ut som en blodig pöl. Inte så trevligt, därför har jag inte tagit något kort på den. Det hela är en aning traumatiserande.

Idag hade jag planerat att gå upp klockan 09.00 fö att duscha och sedan plugga men det gick inte alls bra. Jag vaknade klockan 11.00 och insåg att jag måste ha stängt av väckarklockan i sömnen. Jag tog en snabb dusch, väckte älsklingen och precis då kom min lillebror och ringde på dörren. Han var här även igårkväll. Lillebror sitter och spelar Painkiller på vårt Xbox och älsklingen sitter bredvid och ger honom råd. Värre splatterspel får man leta efter, det sprutar blod och kroppsdelar av zombies, häxor och monster flyger överallt. Hela tiden spelas det psykmusik och man hör psykröster. En del av spelet utspelades i källaren av ett mentalsjukhus där mentalsjuka zombies kröp omkring i taket. Det jobbigaste med spelet är att tv-skärmen hela tiden täcks av alla dessa monsters ansikten, zombiepsyk-ansikten är inte så mysiga.
Lillebror och älskling sitter och är helt oberörda, jag är psykiskt instabil och jag tittar inte ens på spelet.

bror
xbox
spel1spel


I fredags hände det en rolig sak. Andreas hade blivit bjuden till Hifiklubbens jubileumsfest i Västerås. Under kvällen lottades det ut både det ena och det andra och älsklingen lyckades vinna storvinsten. Ett par customlackade Cerwin Vega-högtalare. Vad är oddsen för det liksom?
På bilden under ser ni de nya högtalare vs våra gamla. De "små" svarta högtalarna är våra gamla och de vita är de nya som Andreas vann. Eftersom de nya högtalarna är speciallackade med Copyright finns det inga andra i hela världen som ser ut så. Älsklingen är lycklig som ett barn på julafton.

högtalare

Ibland är det faktiskt himla svårt att hitta på rubriker till mina bloggar ska jag säga er. Så därför fick det bli ett tråkigt, tyst och anonymt namn.

Idag har det inte heller hänt särskilt mycket faktiskt, heldag i skolan och sen totalt slappar-mode i soffan. Visserligen har en skolbok spökat och tagit en del av min uppmärksamhet men men, så är det att vara student.

Vad händer mer då? Jag är fortfarande överlycklig över att min dator återigen fungerar. Visserligen är den inte precis densamma som den var innan kraschen och det kommer den nog sorgligt aldrig att bli heller... Men men, ingen mening med att sörja över något som man ändå inte kan förändra! Dessutom är det ju inte precis så att den unte fungerar, jag måste bara lära känna den igen. Har ingen aning om det makes sense för er utomstående men det är helt enkelt så det är!

Sitter för närvarande och pratar med lillebror på msn och imorgon ska jag var nyttig och träna med systeryster på Friskis. Här ska det hoppas och skuttas! Förhoppningsvis blir det inte så himla mycket skuttande... Vi får se, vi får se.


Idag ska jag göra såsom Linn uppmanar alla att göra, sprida min blogg genom att kommentera andras bloggar!

Jag slår återigen ett slag för mitt älskade spel! Ni som redan har kollat länken och insett att det kanske inte är något för er, ni behöver inte läsa längre. Detta är för er nya läsare som är totalt omedvetna om det bästa textbaserade onlinespelet som finns! Var icke oroliga, det är inte ett kötta-döda-skjuta-spel, då hade jag aldrig börjat spela det. Det är ett trevligt spel med helt sjukt mycket saker att lära sig och utforska, det tar aldrig slut! Prova det och sprid det vidare!


"Och så lite morgongypa

Et två håpa på"


Idag är en sån där allmän dag helt enkelt, en dag som bara har svischat förbi utan att man egentligen känner att man har uppnått något. En allmän dag.
Idag var både och jag älsklingen hemma från skolan, anledning? Inga lektioner. Tråkigt nog har jag ägnat större delen av min dag åt att plugga ändå. Andreas, den lyxungen, har ägnat en stor del av dagen åt att hoppa runt som en tok när han spelade Nintendo Wii som vi har fått låna av Stefan. Ni kan inte ana hur lustig någon ser ut när han spelar baseball, boxas, tennis etc. och man faktiskt måste göra kroppsrörelserna. Jag visste inte om att på Nintendo Wii så kopplade man sensorer till händerna och sedan gjorde gubben i spelet det som Andreas gör i verkligheten. Rätt så underhållande att titta på människan som spelar istället för en tråkig tennismatch. Vi har fått flytta på mattan, soffbordet och sofforna för att han skulle kunna skutta runt utan att riva ner allting.

Sedan har vi också varit nere i tvättstugan och tvättat en massa tvätt. Där nere mötte vi en läskig städtant.
Vi delar ju som ni antagligen redan har förstått på en tvättstuga med alla andra som bor i det här huset. Denna delning fungerar riktigt bra eftersom man har som en slags nyckeltavla där varje lägenhet har sin egen lilla plutt som man kan sätta in på ett visst datum på en viss tid. Sedan har också låset in till själva tvättstugan ett hål där man ska sätta in sin egen plutt när man tvättar så att inte främlingar ska kunna gå in i tvättstugan och stjäla lite kläder. Inte för att jag vet vem som skulle vilja stjäla kläder från tvättstugan men det känns samtidigt bra att veta att ingen mysko människa kan komma in när jag tvättar och ta på mina kläder.
Jag har ibland undrat vem det är som ser till att tvättstugan inte slammar igen, idag fick vi möta den städtant som har hand om tvättstugan. Det hela började med att vi gick in i tvättstugan, då hör vi en röst.
- Nu hör jag att någin går in i tvättstugan! Då går jag in dit!
När Andreas och jag stod därinne som bäst och stoppade saker i torktumlaren så rusar det in en tant i städuniform och skriker om att hon ska städa. Sen tittar hon på den överfulla sopkorgen och börjar toksvära!
- Åh fy fan vad full den är! Fan också, jävla skit!
Hon börjar hysteriskt att byta ut soppåsen och sedan springer hon ut med den fulla påsen och slänger den. Även då svär hon en hel massa.
Sen kommer hon in i tvättstugan och står och tokstirrar på oss när vi hänger in saker i torkskåpet. När vi vänder oss om frågar hon om vi är klara. Vi svarar att vi är det, alla tre går ut och hon ställer sig därute och stirrar på oss. Sedan säger hon jätteargt:
- Ni vet väl att vi inte kommer in om ni låser!
Sen går hon iväg och smäller igen dörren.
Helt knäpp.

Vi kan väl inte rå för om inte städfirman har fått en huvudnyckel så att dom kan gå in i tvättstugan och städa även om det är låst med nyckelpluttarna. Och om det nu är så himla viktigt att dom absolut måste städa när tvättstugan är bokad så får dom väl komma nån dag i förväg och sätta upp en lapp om att "På fredag ska vi städa tvättstugan, det vore bra om ni kunde låta bli att låsa med era nyckelpluttar!"  Vi hade ju ingen aning om att tvättstugan skulle städas idag. Helt knäpp tant.
Vi låste med nyckelplutten även fast hon stod och stirrade, så länge det finns möjlighet att låsa med pluttarna tänker jag sannerligen göra det! Vem vet vad för läskiga människor som kommer och ska städa.

En annan tanke också, jag läste just Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström och där skriver han just om att när man arbetar och det syns, som t.ex. att man har en städuniform på sig. Då beter man sig annorlunda eftersom man då representerar det företag man arbetar åt. Han skriver särskilt om att då ändrar man sitt språk till ett neutralt och mer formellt språk. Inte fan gör man som städtanten och står och skriker och svär! Det gör man inte ens inför främlingar även om man inte jobbar, inte går jag runt på stan och svär högt om att soptunnorna där är fulla.

Gah, det här bevisar ännu mer mina misstankar och fördomar om främmande människor som ser ilskna ut. Inte konstigt att jag inte tycker om främlingar.

Efter vårt äventyr nere i tvättstugan så kom lillebror över och hälsade på en liten stund. Han hade köpt en ny mössa.

lillebror


Ja just det, jag skulle ju tipsa om ett lovely spel också! Okej, ni kanske inte tycker det är särskilt lovely, men jag tycker det. När man väl har kommit in i det är det otroligt beroendeframkallande och kul! Spelet!

Jag ber om ursäkt för denna långa period när jag inte har bloggat. Ni förstår att min dator har varit oanvändbar under ett par dagar på grund av en enorm krash. Okej, inte helt enorm men den var ur funktion så att säga. Krashen följdes av ett hysteri-utbrott från mig och att Andreas var tvungen att försöka spara det som jag ville spara utan att faktiskt göra så att datorn dog igen. Hysteri-nivån var hög. Men men, datorn är ännu inte lagad. Jag kunde inte bränna ut ngon recovery-skiva när jag har virus, viruset vägrar försvinna vilket innebär att vi väntar på en annan skiva som jag kan använda nä vi formaterar min stackars dator.
Nu kan jag visserligen sitta vid datorn och använda den, men det är massor inte kan/bör startas därför att då dör datorn igen. Och av någon anledning kommer jag inte in på msn heller, idioti-virus säger jag bara. Jag vet att jag i mitt förra inlägg skrev om att jag försökte ta bort viruset, det gick inte. Jag provade tre olika program men viruset är oövervinnligt! Men men, det viktigaste är iallafall att det går att använda datorn hjälpligt även om jag med jämna mellanrum måste köra bort Andreas från hans dator för att min virus-dator vägrar släppa in mig på vissa internetsidor jag måste till, såsom MDH:s sidor, mailen och allt sånt. Idiot-virus säger jag bara.
Nog om det.

Igår bestämde vi oss för att röja upp i vår lägenhet, det var inte att det var stökigt men snarare det faktum att när vi flyttade in så stängde vi i vild panik in en massa kartonger och sådant som vi inte visste vart vi skulle göra av det just då i våra klädkammare. Nu har alltså våra klädkammare varit nästintill oanvändbara just för att de har varit fulla med annat under dessa veckor vi har bott här. Så igår bestämde vi oss för att fixa detta, vi kom så långt att vi slängde ut alla sakerna från klädkammaren till hallen och där ligger de kvar. Igår orkade/hann vi inte klart och idag har gått åt till annat. Men jag lovar att vi ska fixa det, när vi orkar.

Imorse när jag skulle gå till skolan så var det -14C ute! Alltså, väldigt väldigt kallt. Jag riskerare mina stackars fingrar för att ta lite poetiska och vackra bilder ute på kylan.


1
65432

Nej, nu ska jag gå och göra lite nytta, läxor och sånt.