Nu har sambon fått ett heltidsjobb! Den sista oros-stenen föll från mitt bröst och jag kan äntligen slappna av. Tjoho!
Igår följde jag med Emma till Willys så att hon skulle ha lite sällskap när hon storhandlade.

Inne på grönsaksavdelningen står Emma och plocka potatis, bredvid henne står en Willys-arbetare och byter ut lökbehållaren. En mamma med tre små barn kommer dit. Pojken som är kanske 4 år står och studerar Willys-arbetaren och frågar:

- Vad gör Ni?


Arbetaren hör inte och fortsätter byta ut behållaren. Pojken blir otålig och vill verkligen veta vad hon gör och vrålar:

- VAD GÖR NI KVINNA?!!


Min duktiga lillebror har skapat bild & text, och som sagt. Be there!
Emma säger:
viktigt match!
Moberg säger:
haha, okej
Emma säger:
blire 2-2 i matcher (semifinalerna) o så blir de en sista avgörande match. om guif nu vinner :)
Moberg säger:
okej, bättre om du säger sånt till andreas för jag vet inte vad som är lämpligt svar på sånt :D
Emma säger:
haha. du säger. shit, o dom leder me 4 mål, hoppas dom vinner!!
Moberg säger:
okej
Moberg säger:
"shit, o dom leder me 4 mål, hoppas dom vinner!! "
Emma säger:
JAA: JAG VET !  :D
Emma säger:
kom igen guif!!
Emma säger:
viktigt viktigt!
Emma säger:
YEAHYEAH YEAH!
I förra veckan skulle vi ha fått tillbaka resultaten från våran hemska matte-tenta, det fick vi inte för läraren segade. Men det spelade ingen roll för jag visste redan att jag skulle få underkänt, det var ingen tvekan om saken liksom och så länge som man slapp få det där mailet med ett stort U på så var jag nöjd.

Nu idag, alldeles nyss gick jag in på mailen och där fanns resultatmailet. Jag gjorde min vanliga procedur, jag håller alltid andan när jag ska öppna det, varför vet jag inte men det har funnits stunder då det har varit snudd på omöjligt för att internet har segat. I vilket fall, även fast jag visste att jag skulle få ett U så höll jag andan. Och tji fick jag. För jag fick GODKÄNT! Woho! Precis på gränsen men vem bryr sig om det liksom? Inte jag iallafall! WOHO! Så fruktansvärt underbart, INGEN matte-omtenta i Maj! Tjoho!
Jag vill också dela med mig av en låt som finns inuti mig, precis som Emma och Jone har gjort. Den här låten har följt med mig länge länge, redan från Kungsör-tiden.

Sonata Arctica - Tallulah

- Hej, en tur och retur till Stockholm.
- Okej, det kostar 238 kronor.
- Här är 220, det är bra så.
- Fast jag behöver 18 kronor till...
- Nej men det gör du inte, för i Spanien kan man pruta så jag vet att jag kan göra det med här!
- Ehh.. Nej, då blir det minus i min kassa. Här kostar det 238 kronor.
- Men jag har bara 220 kronor!
- Ja alltså, tyvärr, men jag behöver 238 kronor från dig.
- Det var väl jävligt snålt!

*kunden slänger fram en 20-lapp till och blänger på mig*

- Tackar, sådär, då får du ha en trevlig dag i Stockholm!
- ... *mutter*

Varför får jag bara konstiga kunder idag?
Idag är jag uppe okristligt tidigt känns det som, ögonen är fulla med grus och munnen bara gäspar. Det skulle vara så gudomligt skönt med en sovmorgon nu säger jag bara! Men icke. Jag ska jobba idag och tjäna lite extrapengar.
Nu är det nästan rent i köket, hittade dock ett par klibbiga fläckar på golvet som måste moppas bort. Men det gör jag sen när sambon kommit hem och vi kan gå ner med soporna.

Tack för en superbra kväll!




Igår var mitt kalas, det var lyckat. Idag ser köket dock mindre lyckat ut och det luktar som en gammal alkis. Jag måste nog gå och städa lite nu tror jag...

Yep, idag har jag massor att göra, usch och blä. Och någonstans måste jag försöka klämma in ett blodprov med och det kommer bli stressigt för sjukhusets provtagning har bara öppet till 13 på fredagar, fullkomligt idiotisk regel om ni frågar mig!

Ikväll blir det kalas!

22 år gammal blir jag idag! HURRA, HURRA, HURRA!

Nu sitter jag här i systerysters lägenhet och vaktar en sovande Nova, jag är dödligt trött och hade egentligen planerat en lång sovmorgon men så blev det inte och det gör inget. Varför undrar ni? Jo för att det är det man gör i familjer, man hjälper till där man behövs och man blir glad av det!
Imorgon är det babysitting som gäller igen fast imorgon är William på förskolan så fokus kommer ligga på mosters hjärtegull Nova denna gången.

När man har tråkigt så pillar man på bloggen, plötsligt tyckte jag att min förra design var alldeles för vit helt enkelt.
Jag ägnade nyss en timma av mitt liv åt att spela ett värdelöst men smått underhållande spel, ett sånt där spel som jag får spela gratis 60 minuter och sen får välja om jag vill köpa eller inte. Det var inte värt att köpa, definitivt inte men det var värt en timma av mitt liv.

Idag upptäckte Jenny och jag återigen en likhet mellan oss. Hittills är listan denna:

- Vi fick exakt samma resultat på förra mattetentan, samma fel och allt. Märks det att vi råpluggade tillsammans?
- Vi har exakt likadana strumpor som vi köpt på diverse marknader.
- Vi var båda på Lotus den där kvällen då man fick ett vackert kort med Smirnoff-loggan på.
- Vi dricker ur likadana vattenflaskor.

Och idag då, ett "mattespel" där man slog en tärning 6 tal och sen satte in talen i rutor och adderade som man ville. Vi gjorde två såna spel och vi fick båda gångerna EXAKT samma svar! Svaren kunde skilja sig från 50 upp till 3000 men vi fick ändå exakt samma. Spooooooooky.
Idag är det grått och kallt ute och jag är missnöjd med detta. Kom precis ur duschen och är alldeles ren och fräsch och så möts jag av detta kalla, gråa och snart regniga. Jag hoppas att regnet låter bli att regna på mig.
Eller All play and no work? Snarare så har det varit idag. Imorse var vi hos Emelie klockan 06.50 och vi kom hem nu 19.15, efter att ha spenderat en hel dag med barnen är vi trötta. Barnen har varit på sitt allra bästa humör, bara skratt och prat hela dagen. Nästan så att man känner att man kan skryta med hur bra man är med barn när barnens humör var så bra. Vi hade räknat med en smärre katastrof efterson Nova har kommit i en mamma-fas men icke. Idag var det bra, det flöt på.
Imorgon jobbar både syster och svåger hela dagen och det var meningen att William skulle vara på förskolan hela dagen men det gick inte av diverse anledningar och eftersom han annars bara går 15 timmar så ska han inte dit förrän på tisdag. Då rycker gudföräldrarna in. Imorgon ska jag och Andreas till Emelie och Jocke tidigt tidigt, klockan 7 ska vi vara hos dem. Nova skulle egentligen ha varit hos en av Emelies kompisar men eftersom vi ändå ska vara i deras lägenhet så är det smidigast om hon också får vara med oss. Så imorgon är vi barnvakter för hela slanten, från tidig morgon till sen kväll. Tjoho!

Ja alltså det här med sömn är ju totalt överskattat. Vem behöver sömn? Nej nej, bättre att bli störd hela natten och INTE få någon sömn. Oh ja, det är ju det allra bästa.

Uppfattade ni min sarkasm där ovan? Jag hoppas det för det var inte sant, jag älskar sömn. Sömn är bäst.

Inatt blev det inte så bra sömn, eller särskilt mycket sömn. För en bil på gatan utanför var trasig eller något. Vid 1 började larmet att gå, den blinkade och tutade. 20 tut i rad, tyst i 10 sekunder och sen 20 tut igen. HELA NATTEN! Imorse klockan 8 höll den fortfarande på att tuta. Nu när jag gick upp klockan 10 hade den slutat. Vanligtvis brukar ju tutandet sluta efter ett par gånger och så är det bara blinkandet som är igång men inte denna gång. Den har tutat hela natten och jag är ilsken. Jag hoppas att bilens batteri tog slut, det är säkert därför som larmet slutade.

Jag kan stå ut med mycket men det som går mig på nerverna är saker som stör min sömn helt enkelt. Det är bland det värsta störningsmomenten.
Igår var vi och hämtade Frans klänning, den var lika vacker som jag mindes den.

Idag ska jag iväg till Sundbyholms slott med jobbet, det blir nog trevligt.

Imorgon ska vi till Kungsör och umgås med mamma och familjen.
Imorgon bär det av till Linköping på en mini-roadtrip, Frances, jag, och Emma ska uträtta något otroligt viktigt. Alltså, jag förtydligar, the Bride, the Maid of Honor och the Makeup Artist ska fara iväg för att hämta en sak. Vi ska hämta Brudklänningen, detta är en viktig sak inför ett bröllop. Det kan bli jobbigt på bröllopet annars om inte bruden har sin klänning nämligen.
Jag vill bara uppmana eller er mina kära läsare att innan ni går ut genom dörren, kontrollera att ni har era nycklar med er!

I förmiddags hade jag matematik utomhus, vi var vid Naturskolan. Jag, Jenny och Dessi skulle ta bussen tillsammans och snäll som sambon är så skjutsade han mig till bussen. Jag tog min tjockare jacka eftersom det var svinkallt ute och sambon låste dörren.

När utomhusmatematiken var slut så upptäckte jag att mina nycklar låg kvar i min tunnare jacka som var hemma, sambon var hos sina morföräldrar och där stod jag. Försökte tvinga mig på Emma men hon var hos sin mamma så jag ringde till min systeryster och så blev det som så att jag tillbringade eftermiddagen hos henne. Mat fick jag med!

På Naturskolan fick vi olika uppdrag, Dessi skulle leta efter ett träd som var lika långt som henne. När hon väl hittade ett blev hon extremt missnöjd. "Va?! Är jag verkligen sådär kort?!" Och nej, hon är inte så kort som det ser ut.



Hos Emelie var det roligt!

Imorse/förmiddags kom pappa hit och vi susade iväg för att handla virke och skruvar och sånt där. Sen har jag tittat på medans pappa har snickrat, sambon var iväg på intervju och kom hem lagom för att se slutfinishen. Nu ska vi bara inhandla ett lämpligt nät och så ska sambon snickra en trätrall till det omysiga golvet. Sen är balkongen redo!

(OBS! Vänta tills bloggen laddat klart helt innan ni försöker klicka på bilderna!)





För att göra min situation värre så höll jag på att dö alldeles nyss. Sambon också. Vi var i godan ro på väg tillbaka från Hemköp då vi höll på att dö. Vi åker på huvudled och idiot på en gata på våran vänster sida bestämmer sig för att strunta i sin väjningsplikt och köra rakt ut på oss. Sambon började tvärbromsa och tuta och människan i andra bilen tittar inte ens åt oss. Jag klarar inte av idioter i trafiken och får en smärre panikattack men sambon är cool som en filbunke.

Och för övrigt så kom jag på att en hjälp i min nackspärr skulle kunna vara min bilkudde som jag fick av Åsa. Sorgligt nog har jag lagt bort den på ett bra ställe så att inte sambon skulle kunna hitta den och bestämma sig för att den är värdelös och slänga bort den. För att skydda kudden la jag den på ett säkert ställe och nu minns jag inte vart den är.
Okej, "smärtan" som jag hade imorse var ju ingenting. Jag var i skolan en sväng och allt kändes bra, kom hem, bytte byxor och PANG! På två sekunder slog det till, nu har jag plågsamt ont och kan inte röra mig riktigt, nackspärren kommer. Jag har redan blivit lite sned i axlarna, hoppas att det inte blir mer. Jag letade fram min värmefilt och försöka lägga den i nacken, det gick sådär.

Men men, det går väl över detta, tids nog.
Om en liten stund ska jag traska till skolan och möta mina kära kamrater för ett grupparbete inom matematik. Jag är rätt så pigg idag, natten varade för evigt kändes det som, det gillar jag.
Något jag inte gillar är min smärta i nacken, det gör ont! Det gjorde lite ont i förrgår, lite mer ont igår och idag är det riktigt ont. Jag har petat i mig en av mina starka värktabletter, får hoppas att det hjälper. Jag hoppas att det går över, har ingen lust att få ett vackert nackspärr!

Okej, bye.
En gammal bekant handlade nyss en biljett av mig, vi utbytte lite information om varandra och han berättade att han är klar med högskolan januari 2012. Då kändes det plöstligt inte så långt för mig att bli klar januari 2010. Man måste hitta den där silverlining med allt.
Jag har en mapp där alla bilder jag lägger in hamnar, oavsett om det är från mobilen eller kameran eller vad. Jag har inte sorterat bilderna därifrån sen i januari typ. Alldeles nyss gjorde jag det, hittade massor med bilder jag glömt bort att jag tagit.

Jag och sambon har rådfrågat min far om han har lust att komma över i veckan och hälpa oss med balkongbygget. Vi ska äntligen näta in balkongen nu så att vi kan ha balkongdörren öppen utan att katterna kan trilla ner på asfalten och skada sig och springa iväg. Yes yes, bara positiva saker hittills och det är så det ska vara. Sambon gjorde nyss en "ritning" på sin dator så att vi kan visa pappa ungefär hur vi har tänkt oss. Det ska bli bra det här!
Idag har jag tvättat, alldeles nyss gick jag ner till tvättstugan för att ta upp det sista. Inte nog med att jag redan hade hemsk huvudvärk men nu var jag nära att dö med.
Ner till tvättstugan är det först en mellanbrant backe och esn blir det en tvärbrant backe ner till själva tvättsugedörren. Där har dom borstat ihop allt grus och jag halkade. Ni vet sådär som i en tecknad serie där figuren halkar på typ kulor eller liknande, nu halkade jag likadant på gruset och jag hade händerna i fickorna för att ta upp nycklarna. Inte roligt, jag trodde att jag skulle slå i huvudet i asfalten. På något sätt lyckades jag ta emot mig med ena knät men nu gör knäet jätteont istället. Det är andra gången jag har en nära-döden-upplevelse i backen ner till tvättstugan. Jag är inte nöjd.

Hämtade ut min svenska-tenta i förrgår, den som jag skrev om här. I förrgår hämtade jag alltså ut den, rätt så osäker på om jag skulle få godkänt eller inte eftersom läraren på lektionerna är stenhård och fördömande. Jag bävade. Men tji fick jag, ett vackert VG och fullt av fina kommentarer. Känns bara lite trist att det tog mig två år att hitta en bra studiemetod.

"Insiktsfull reflektion!"
"Klokt tänkt"
"Håller med dig!"
"Bra tänkt"
"Din reflektion är insiktsfull och kreativt skriven"


Jag avslutar med ett Woho!
Idag är det långfredag, en påskig dag alltså. Jag undrar hur många som fortfarande följer den gamla traditionen att på långfredagen ska man sörja Jesus och sitte inne och vara stillsamma, speciellt som vädret är så underbart som just nu.

Inte jag iallafall, vi ska iväg till sambons föräldrar och äta lunch. Dock inte traditionell påsklunch utan tacos, passar mig alldeles perfekt. Just nu är sambon ute och övningskör med motorcykeln och jag ska alldeles strax iväg och duscha, mitt är är en aning skitigt pga. all spray jag var tvungen att använda igår för att tvinga ner luggen. När man jobbar på SJ får man inte ha hår som täcker ansiktet och är håret längre än axlarna måste det sättas upp. Men men, det var gårdagens sorger. Det allra roligaste var väl att när jag stängde så hade jag ingen skrivare kopplad till min dator och min redovisning aldrig kom ut. Icke bra ska jag säga er.
Jag sitter på jobbet, in kommer det en dam och tränger sig före alla andra som har tagit nummerlappar och armbågar bort stackaren som står i min kassa.

- Vad är det för tåg som står på spåret?!
- Ehm, du kan ta en kölapp därborta.
- Jamen jag måste ju bara veta vilket tåg det är!
- På vilket spår?
- Ja på spår 2, det står inget på skyltarna.
- Det vet jag inte tyvärr, det står inget på själva tåget då?
- Du vet ju för fan ingenting!

För ett par timmar sen började jag kolla på Gone in 60 seconds, alldeles nyss vaknade jag i soffan. Jag har sovit massor med timmar och sambon har under den tiden hunnit dricka starköl och sitter nu och spelar något mördarspel. Jag är helt död. Men men, nu måste jag försöka rycka upp mig, detta går inte!

Som sagt, luggen är på tok för lång. Dessa bilder togs för ett par timmar sen när håret var helt nytvättat.



Min lugg växer fort som attan och nu känns den inte alls särskilt bra. Den är jättelång och verkar ha vuxit helt ojämt. Jag är inte nöjd. Men vad ska jag göra med den?! Blä blä. Jag får rådfråga Emma imorgon helt enkelt.






Här i början var luggen fin, men nu är den inte alls lika bra.
Idag fick jag bilderna från Jenny, här är det lite mer glamourösa bilder när vi faktiskt är sminkade och redo för en natt på Ålands enda krog samt lite sightseeing-bilder. Enjoy.



Yes, en minisemester på Åland är inte fy skam. Jag väntar bilder från Jenny men har en del själv att bjuda på.





To be contiunued...



Nu blir det Greys, jag är trött.

Godnatt.



Imorgon ska jag, Jenny och Åsa fara till Åsas hemland. Allas vårt kära Åland. Jag kommer tillbaka på söndag så ni får försöka klara er utan mig, det går nog bra. Fast det är okej att gråta en snutt av saknad också, om ni vill liksom.

Oj vilken osammanhängande text, jag skyller på utmattning och hunger. Utmattning för att jag just hade en fejd med sambon om hur mycket kläder jag ska ta med mig, tydligen är det för mycket med 6 ombyten till 3 dagar, jag förstår inte alls varför. Och hunger därför att jag är hungrig. Turligt nog står det mat på spisen och lagas as we speak.

Byee.