Idag är det Nyårsafton, sista dagen på året. Det är konstigt. 2010 har gått så himla fort men sådär jättemycket har väl ändå inte hänt? Ingen aning faktiskt. Imorgon ska jag nog göra en års-resumé, jag orkar inte nu. Nu tänkte jag bara passa på att önska alla mina vänner Gott Nytt År och att visa mina fina nyårsnaglar!

Som jag slet igår med att få bort lacket som nagelmänniskan hade lagt på, det tog nästan en timma. Och sen gick inte dekorationsstenarna bort heller så de fick jag fila lite försiktigt.


Yes, det är så att jag numer är vuxen nog att använda läppstift. Det är ett stort steg ska jag säga. Very big step. Det svåra är bara att komma förbi tanken av att man ser ut som en clown.

Oh well. Jag skulle ju berätta vad som hände i förrgår med! Vi hade en otroligt produktiv dag faktiskt, både sambon och jag är lediga men vi gick upp tidigt ändå. Sambon skulle lämna in bilen klockan 8 och jag skulle lämna ett blodprov på fastande mage. Så, min klocka ringde klockan 7 och jag hoppade in i duschen. Hungrig men jag fick inte äta frukost. Väl ute ur duschen fick jag upp sambon ur sängen som stack iväg till bilfirman och jag tog bussen till sjukhuset, ännu mer hungrig. Jag var framme på sjukhuset klockan 8.25, fick lämna blodprovet runt 9.05. Döhungrig. När jag var klar så stod sambon utanför med nyservade bilen och hämtade upp mig, så åkte vi hem och jag fick äntligen äta frukost.

Efter frukost bestämde vi oss för att röjja upp i källarförrådet, efter flytten hit så slängde vi bara ner alla tomma kartonger dit. Out of sight, out of mind u know. Hursomhelst. Vi släpade in allt skräp från källaren till bilen och åkte iväg till tippen. Vi var färdiga på tippen runt 10.30 och då åkte vi till djuraffären.

I djuraffären skulle vi enbart ha en låda med kattsand men kom därifrån med en elementbädd åt katterna, två förpackningar kattsand, lungnade spray inför nyår och ett paket kattleksaker. Billigt och bra, hehehe....

Efter djuraffären åkte vi till k-rauta och handlade en borr, vi ska borra en kabelkanal för internetsladden. Sen for vi hem.

Väl hemma åt vi lunch, rester av pannbiffarna från dagen innan och nytt fräscht potatismos. Jag gör ljuvligt gott potatismos ska jag säga er. Sen såg vi på två filmer som gick på teve och sen var det plötsligt kväll!

Jag har för mig att vi gjorde saker på kvällen med men ärligt talat så minns jag inte det.

Oh well. Idag var jag en snabbis ner på staden, köpte nagelgrejjor för massa pengar och träffade på Emma och Daniel.

Och nu sitter jag här med läppstift. Oh yes.
Jag måste erkänna att jag älskar min blogg, speciellt när jag går tillbaka och läser igenom. Vilket jag gör förvånansvärt ofta, det är därför som jag ibland verkar minnas saker extremt tydligt. Jag har ju skrivit ner händelsen punkt för punkt och sen läst den femtio gånger. Sambon verkar ibland tro att jag bara hittar på när vi diskuterar något som hände för ett tag sen och jag bestämt hävdar hur det var och han hävdar raka motsaten. Så är det inte och jag har inget superminne heller, det handlar bara om upprepning.

Så, andas lugna. Jag har inga speciella superkrafter.

Förutom då kanske att skriva en blogg med lååånga naglar utan att hela tiden trycka fel. No more pekfingervalsen! Nu kör jag ordentlig fingersättning och vissa tangenter får äran att enbart bli nertryckt av min fakenagel.

Jo, jag är ensam ikväll. Så, jag ber om ursäkt för detta, något konstiga, inlägg.

Vad jag ville säga med detta inlägg var att jag har läst igenom arkiven för december månad år 2006, 2007, 2008 och 2009 jag kan sammanfatta december 2007 med dessa ord; sj-ilska, plugg och utropstecken. Jag var uppenbarligen väldigt engagerad år 2007, många utropstecken. Och mycket ilska över sj och speciellt kunder. Och såhär i efterhand känns det redigt korkat av mig, man ska aldrig bita den hand som föder dig. Eller hur man nu säger.

Gah! Nu har jag ju glidit iväg från ämnet igen! Vad jag ville berätta var de här utdragen från min blogg december 2007 som jag nu ikväll tyckte var roliga. Så var det ja! Fast nu såhär ett halv blogginlägg bort känns dom inte så roliga längre. Jobbigt. Men jag klipper och klistrar ändå, för er skull. Rubrikerna här är inte orginalen, de är mina "sammanfattningar" över klistrandet så att säga.

2007-12-15 @ 17:47:04 - Ilska över arla-reklam

Okej, visst, det är väl mysigt med den där reklamen för arla med den kvinnliga bonden som springer runt bland korna med sin son. Men! Reklamen där hon står och håller sig om magen och berättar att hon imiterade kor innan hon kunde prata, den är fruktansvärt töntig. Den ger mig ångest och jag vill bara skrika åt kvinnan att skärpa till sig, sluta stå och försöka se ut som den goda féen som är gravid och ler lite halvdant. Skärp dig!!!

2007-12-14 @ 21:05:52 - Johanna sammanfattar hur en bra uppsats är upplagd...
Okej, jag är verkligen inte klar med exan men jag har tagit ett enormt steg framåt! Jag tror och hoppas att jag kanske är klar med litteraturavsnittet!!! Det är alltid litteraturen som tar längst tid ska jag säga er, resten är bara att svamla ihop något sammanhängande.

2007-12-13 @ 11:28:20 - Den här ljusslingan slängde vi igår! Alltså 28e december 2010! Vi åkte aldrig och lämnade tillbaka den!
Vi ska även lämna tillbaka en idiotisk ljusslinga som vi köpte ifrån rusta eftersom den slutade lysa efter två dagar... Dålig kvalité!!



Och slutligen har vi det här inlägget som inte kan räknas som särskilt roligt. Men jag gillart det ändå. Vetente varför.

2007-12-06 @ 21:03:27 - Johanna takes a stand
Jag är dålig på att blogga!
Jag är dålig på att ta hand om det växande diskberget!
Jag är dålig på att sortera tvätten från söndagens (!) tvättid!
Jag är dålig på att göra mitt skolarbete.

Allt detta har jag totalt skjutit upp, nu har vi inga rena glas längre och alla mina strumpor i lådan är slut vilket innebär att jag imorse stod i mörker för att inte väcka sambon och letade efter matchande strumpor.

Men jag bryr mig inte! Det gör inget att glasen är slut eller att vi lägger våra smutskläder i en hög i badrummet. Jag bryr mig inte! Den här veckan har vi arbetat nonstop och när vi kommit hem så har vi rusat iväg till annat och inte kommit hem förrän sent på kvällen, gått och lagt oss bara för att gå upp sen igen. Idag är den första dagen den här veckan då vi faktiskt har varit hemma större delen av eftermiddagen/kvällen. Vi gick iväg till OKQ8 för att köpa en gran men det är allt.



Och, så vill jag bara avsluta detta otroligt konstiga, svamliga och intetsägande inlägg med att säga att imorgon ska jag berätta om vår otroligt produktiva dag vi hade igår! En riktig cliffhanger!

Erkänn, nu kommer ni inte kunna slappna av förrän jag imorgon har publicerat vad som hände igår? Vavavava?

Nu, dags för Buffy.

Fast okej, det finns en möjlighet att jag imorgon inte kommer ihåg att skriva om vad som hände igår! För imorgon tänkte jag gå ner på stan och köpa ett nytt nagellack.
Läget här hemma; sambon nickar och jag skakar på huvudet.

Anledningen? Han har hittat ett par högtalare han vill att vi ska köpa. Min snålhetsnerv rycker som bara den.

Vi får se hur läget utvecklar sig.
Okej, ordet "vardagslyx" är egentligen något som jag absolut avskyr. Speciellt som det blir så fruktansvärt uttjatat av vissa bloggare, för mig innebär vardagslyx något lite extra som man gör väldigt sällan för att förgylla vardagen. Inte något som, vissa kända bloggare verkar tro, något som alltid ingår i vardagen.

Så, idag har jag förgyllt min vardag. Som julklapp till mig själv eftersom jag har en ledig period från jobbet nu var jag nyss och fick en manikyr på ett ställe här på Köpmangatan. Helt klart värt det säger jag bara! Helt ljuvligt att bara sitta där och låta någon göra naglarna fina. Nu känner jag mig dock som en barnunge eftersom jag inte alls är van vid långa naglar. Jag sitter och spretar med fingrarna och kör pekfingervalsen all the way. Men men, jag vänjer mig.

Trots vardagslyxen har jag två stora problem.

1. Jag har absolut ingen aning om hur jag ska lyckas sminka mig fint imorgon med de här långa naglarna.

2. Sambon har börjat spela ett nytt dataspel vilket innebär att han har beslagtagit våran enda datamus. Detta innebär att jag inte kan spela sims!!!!!!!

Och förresten, hur i hela världen ska jag få på mig mina nya strumpbyxor med de här naglarna imorgon? Jag får övertala sambon att hjälpa mig tror jag.

Hmm, såhär i efterhand ser mina "problem" verkligen ut som korkade i-landsproblem. Illa. Nu måste jag nog försöka bota värdssvälten eller nått...
Yes, jag är ju julledig nu i dessa dagar. Ledig nästa vecka med och så måndag efter nyår är jag back at work. Imorgon är sambons sista jobbdag och sen är han med ledig nästa vecka. Lovely! Det var fruktansvärt länge sen som vi var lediga flera dagar tillsammans ska jag säga er! Typ, flera år nästan.

Hursomhelst, tillbaka till rubriken då. I måndags var jag duktig för då städade jag hela lägenheten, vilket är jobbigare än man tror eftersom det tar evigheter att dammsuga alla kvadratmetrar! Plus att jag skrubbade badrummet vilket var extremt efterlängtat. Alltså, jag längtade inte efter att städa badrummet men jag längtade efter ett rent badrum. Igår var jag dock inte särskilt duktig, gjorde inget särskilt utan ägnade hela dagen åt att tiden skulle bli dags att åka till doktorn. Men idag är jag duktig! Jag har skurat katternas vattenfontän, varit nere och slängt alla våra sorterade sopor och så har jag bokat tvättstugan för hela dagen framåt så jag tvättar allt just nu. Om 16 minuter är det dags att springa ner till tvättstugan igen.
I nästan en vecka hade vi våran superfina gran stod uppe. Tills imorse klockan 5.15. För då började Wilma att spy och spy och spy utan att få upp någonting förutom vitt skum och lite slem. Väldigt oroande måste jag säga. I sista spyan hittade vi plastbarr från plastgranen så vi antog att det är därför som hon spyr. Så, vi bestämde oss för att plocka ner granen, alla våra hundra kulor och 70 ljus och flera meter glitter. Jaja, bara att gilla läget. Så det hade vi för oss på en lördagmorgon klockan 5.30. Mindre kul.

Sen väcktes vi igen av att Wilma spyr flera gånger, nu efter klockan 10 iallafall så vi fick ju lite sömn. Återigen bara skum. Jag hoppas att det inte är något som har fastnat i magen på henne! Men hon är glad och gosig och helt normal i övrigt och hon har inte spytt något mer så jag hoppas att det är över nu. Hon har ätit lite recovery-food från djuraffären och druckit massor så vi får se helt enkelt.
Idag fick jag ett sms från min fina sambo:

"Tur att jag har klipptid imorgon, brann lite i håret på mig idag så har fått en kal fläck på skallen"

Min reaktion på sms.et var "Vaaaaaa?????!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!"

Och nu ser sambon ut såhär. Stackarn. Tydligen stod det ett brinnande ljus bredvid en kassa idag och när sambon stod böjd och arbetade över kassan så bestämde sig ljuset för att på något sätt förflytta lågan till sambons huvud istället.



Och för övrigt fick vi en räkning igår från Tele2, de har debiterat oss för november månad. När vi inte hade något internet. Tillåt mig att skratta.
Ugglekaos på vägen

Jimmy Dahlström kolliderade med en uggla. Han lyfte in den i bilen i tron att den var död och körde vidare. Plötsligt vaknade ugglan som började flaxa omkring i kupén tills den satte sig framför ratten. Nu är den fri igen. (TT)



(Källa: Kuriren, dels på förstasidan men också som artikel)


Alltså, om du kör på en fågel tar du verkligen in den i bilen då? Och OM du nu tar in den i bilen, är det inte bäst att verkligen kontrollera så att fågeln verkligen är död först?

Och förövrigt var mitt jobb med i tidningen idag, fast tydligen inte på nätet utan bara i en papperstidning. Lite synd men man kan väl inte få allt antar jag.
Idag hade vi luciafirande ute på gården med våra små ulliga och gulliga barn. Det gick bra. Jag tror att ett barn sjöng, och så vi i personalen, och en förälder typ. En liten tomte blev gråtfärdig halvvägs igenom och sprang till mammas trygga famn och en pepparkaksgubbe stod bakom mina ben och höll sig krampaktig fast och gömde sig.

Detta kom alltså Kuriren och tog kort på. Turligt nog blir inte jag med i tidningen. Och jag säger turligt eftersom jag hade min tjocka dunjacka på mig UNDER lucialinnet och alltså såg ut som jag vägde trehundrafemtio kilo. Jag skojar inte. Lucialinnet var storlek Large och det satt tajt över min jacka. Så. Därför säger jag turligt.

Men men. Läs Kuriren imorgon alltså!

När vi kom hem bestämde sig sambon för att plocka isär min dator till hundra delar med orden "Du får en ny om jag inte får ihop den igen". Fast sorgligt nog får jag ingen ny. För han lyckades sätta ihop datorn igen. Tråkigt nog. Jag la upp bilder på facebook allteftersom datorn krympte men sambon tvingade mig att ta bort dem. Han klarade helt enkelt inte pressen antar jag. Men var lugna. Jag ska skura klart kattlådan och sen ska jag lägga upp bilderna här i stället. Hehe.

Edit en kvart senare:
Orkar inte leta fram sladden mellan kameran och datorn. Ni får bilderna en annan dag. Kanske imorgon.

Och förövrigt fick jag världens finaste julkort idag! Med superfint julkuvert och superfint julkort inuti från finafina Jenny! Tack så hemskt mycket!
Yes, jag hejjar på Jay. Fast jag vill inte att han ska vinna. Vinnarlåten var inte hans stil och Minnah gör den så mycket bättre. Jay ska hålla sig till bättre låtar, maffigare låtar.

Plus att det så gott som alltid blir att den som vinner Idol blir en one-hit-wonder och nummer två får göra musik i sin egen stil istället för vinnarlåten som av någon anledning ALLTID är en "power-ballad-poplåt".

Yes.

Det är så jag tycker iallafall.



Jahopp. Man kan väl inte få allt. Synd bara att de inte kunde rocka till vinnarlåten litegranna.
Innan jag går och lägger mig kan jag ju passa på att berätta jag blir kvar på jobbet i vår med! Fram till semestern iallafall definitivt och sen får vi se.

Och på måndag ska vi ha luciafirande på jobbet, alla små söta barn. De sjunger jättefint nu men jag räknar med att när föräldrarna kommer och tittar blir det vi i personalen som sjunger och hälften av barnen gråter och resten är stentysta. Men men. Det är väl så det är antar jag.

Jag är dödstrött och sambon är iväg och tränar.

Min hosta verkar aldrig gå över och jag är inte glad för det.

Godnatt.
Hur kommer det sig att nästan varenda en av de personlighetstest jag gör på nätet föreslår lärare och förskolepedagog som framtida yrke? Eller bibliotikarie. Och tänk, det är ju de yrken som jag skulle kunna tänka mig! Plus att jag redan är ett av dem. Hmm, är jag helt enkelt så fantastiskt pedagogisk att opersonliga intressetest känner av det? Sen är jag ju också väldigt empatisk och medkännande och extremt bra på att trösta människor, enligt alla dessa test iallafall.

Fast idag sa testet att jag är introvert också, fast det var ju ingen nyhet tycker jag. Jag gillar inte främlingar och vill allra helst slippa umgås med folk jag inte känner. Hoho, jag är riktigt osocial faktiskt. Fast inte med folk jag tycker om! Eller känner.

Ingen aning om vad jag vill säga med detta svammel. Ingen aning faktiskt. Dessutom är jag alldeles för introvert för att dela med mig av allt detta till er.

Eller nått.

Jag ber om ursäkt för detta svammel! Men jag var på jobbet till klockan 22 igårkväll och den tiden brukar jag oftast gå och lägga mig annars. Men inte igår. Jobbet kallade och vi möblerade om tills fingrarna blödde. Typ. Jag och Annika skulle flytta på ett piano, från ena sidan av rummet till den andra sidan. Det var inte lätt ska jag säga er.

Jag är dödtrött och det är fortfarande halva dagen kvar. Skandal detta!
På torkställningen här i vardagsrummet hänger just nu hälften av all vår tvätt som vi tvättade i tvättstugan. Det är en nackdel. Tvättstugan alltså. I vår förra lägenhet var tvättstugan tiptop, nästan sprillans nya maskiner och ett stort torkskåp som torkade allt på supertid och stora tvättmaskiner som svalde en hel tvättkorg.

Nu, nu har vi ett torkskåp gammalt som gatan där kläderna måste hänga i minst 2 timmar, om ens det. Små tvättmaskiner som knappt klarar en halv tvättkorg. Men men. That's the way the cookie crumbles. Finns inte så mycket att göra åt saken. Det positiva är dock att det är typ vi och två lägenheter till som använder tvättstugan, så det finns ALLTID tider. Mycket bra.

Det är svårt att komma igång och blogga igen efter nästan en hel månad av tystnad. Men jag vill komma igång så jag försöker. Just nu flyter fingrarna på riktigt bra tycker jag. Det finns mycket att berätta. Fast mycket som jag inte vill skriva här.

Fast jag kan berätta att jag har varit sjuk mycket under min internetlösa månad. Det började med ett magknip tidigt på morgonen på jobbet som inte gick över, efter 30 minuter kräktes jag kaskader på toaletten i personalrummet. Sen gick jag hem och kräktes massa mer. Två dagar borta från jobbet, varav en var min lediga fredag! Som alltså blev helt förstörd av kräksjukan. Sen följde fruktansvärd hosta som höll mig vaken om nätterna och förstörde min sömn, återigen två dagar borta från jobbet. Det var förra veckan.

Det har gått en vecka nu men hostan är fortfarande inte borta. Någon sa att den här sortens höst/vinter-hosta håller i sig i 8 veckor! Då har jag 5 veckor till känns det som. Blääää.

Något positivt är dock att jag redan har hittat min klänning som jag ska ha på mig på julafton. Det är första gången på flera år. Förra året rusade jag omkring i total frustration dagen innan julafton för att hitta min julaftons-outfit. Men i år är den redan fixad. Vilket känns väldigt skönt ska jag säga er.
Det är kallt ute nu för tiden så jag har börjat använda mina älskade superdupervarma uggs vilket är ljuvligt, jag fryser aldrig om fötterna numer. Det enda sorgliga är att uggs är snorhala och hela gamla stan är en isbana, typ. Så. Idag när jag skulle svänga in från gatan och in mot huset så hände det. Jag bokstavligen flög upp i luften och landade på den stenhårda kullerstenen med höften först. Smärta!!! Det känns nästan som att hela höften är krossad.

Okej, jag inser ju att eftersom jag utan problem kan traska omkring så är inte höften krossad. Men det gör ont! Jag får nog ett riktigt vackert blåmärke där iallafall.

Ack ack, stackars mig.