Jag fryser om fötterna, mer och mer för var sekund känns det som. Detta trots mina ull-tofflor. Inte trevligt.

Så, jag tänkte lösa problemet genom att plocka fram min värmetoffla.

Problem!

Vega ligger och sover supersött på tofflan, katterna har upptäckt att min värmetoffla är en perfekt kattsäng.

Illa.
Yes, nu är vi färdiga med kissarnas nya toalett. Den blev väldans snygg måste jag säga.

Såhär ser hörnet ut nu, vi har alltså sattit dit taklampan. Sen köpte vi kistan, kuddarna och hyllorna på Ikea. Det ska upp lite foton och sånt på den tomma hyllan.





Wilma har redan invigt lådan så den är godkänd och färdig. Nu väntar jag bara på att sambon ska komma hem, då ska jag skicka upp honom på vinden för att hämta ner julpyntet.
Väckte sambon imorse genom att spela julmusik, idag ska vi julpynta! Synd bara att julstämmning totalt uteblir på grund av det eländiga regnet och 10 plusgraderna utomhus. Bleh. Jag är så dödligt trött på regn och lera nu så det finns inte! Jag vill ha vit kall torr snö!! Ge mig snöööö!

Idag har vi saker att göra, vi ska fixa till det sista på katternas nya toahus. Vi satte ihop möbeln igårkväll men upptäckte att kattlådan var ca 2 cm för bred för att gå ner i kistan! Så, vi ska inhandla en ny kattlåda och en liten lampa. Det kommer bli kolsvart därinne i kistan för kissekatterna när de ska göra sina business. Känns lite taskigt, så vi ska köpa någon slags diodslinga eller liknande.

Igår ägnade jag först förmiddagen åt att städa samtidigt som sambon var iväg och klättrade. Sen for vi iväg till Vingåkes factory outlet med Ida, Pontus och lilla sötMolly som sov mest hela tiden. Det var väl en rätt så värdelös roadtrip måste jag erkänna, sambon och Pontus köpte kalsonger, jag och Ida köpte ingenting. Så, det var synd. Sen for vi till Stora Sundby för att äta på pizzerian där.

På kvällen sen var vi över en sväng till pappafar och Anna för att låna en sticksåg och vattpass. Sticksågen för att såga hål i Ikea-kistan och vattpasset för att vi ska sätta upp två hyllor idag.
Ända sen i somras har jag haft två supersvullna fingrar, vänster pekfinger och höger långfinger. Väldigt svullna har de varit, jag har inte kunnat knyta nävarna ens någotsånär. Inte fint. Men idag! Idag är det annorlunda!

Jag vaknade imorse och började försiktigt att röra händer och armar, väntade på den hemska dagen-efter-smärtan som alltid kommer med kortisonsprutor. Men icke! Jag kunde röra mig utan att ha ont någonstans och för första gången på så lång tid att jag inte ens minns det kunde jag knyta händerna! Detta tack vare svimmingssprutorna jag fick igår. Jag säger inte att det är bra med kortisonsprutor, eller kortisontabletter heller för den delen, och jag har sagt nej till sprutor i händerna ett flertal gånger men just idag är jag väldigt glad över dem. Idag kunde jag för första gången på ett halvår använda mina händer som en vanlig person. Idag gjorde det inte ont att göra mina vanliga morgonsysslor. Idag gjorde det inte ont att skala clementiner åt ungarna på jobbet. Idag kunde jag öppna mjölkpaketet själv.

Idag är en bra dag!

Plus att mina fingrar har minskat i storlek, nu ser de knappt svullna ut alls!
MIN MENTALA ÅLDER-testet!

[] Du vet hur man kokar kaffe
[x] Du använder dig av en kalender
[] Du äger mer än ett kreditkort
[] Du vet hur man byter olja i bilen
[x] Du tvättar dina egna kläder
[x] Du röstar
[x] Du kan laga mat själv
[] Du tycker att politik är intressant
TOTALT: 4

[] Du har alltid en penna på dig
[] Du har fått kvarsittning
[] Du har glömt din egen födelsedag minst en gång
[] Du gillar att gå ut och gå själv
[x] Du har tittat på pratshower
[] Du dricker kaffe minst en gång i veckan
TOTALT: 1

[x] Du vet hur man diskar
[x] Du kan räkna till 10 på något annat språk
[] När du säger att du ska göra något så gör du det
[] Du kan klippa gräset
[x] Du kan få vuxna att skratta utan att skämma ut dig
[] Du kommer ihåg att vattna blommorna
[x] Du pluggar när du måste
[x] Du slöar inte i skolan/på jobbet
TOTALT: 5

[x] Du kan stava till "erfarenhet" utan att kolla upp det
[] Människorna på Waynes coffee vet vem du är
[] Din favoritmat är hämtmat
[] Det första du gör på morgonen är att få i dig koffein
[] Du kan gå och handla utan att köpa något du inte behöver.
[] Du förstår politiska skämt första gången de sägs
[x] Du kan skriva snabbt
TOTALT:2

[x] Du har förstått att vädret ändras för varje timme
[] Dina enda vänner är från din arbetsplats
[] Du har varit på ett tupperware party
[x] Du har förstått att ingen tar dig seriöst så länge du inte är över 25 och har ett fast jobb
[] Du har fler räkningar än du kan betala
[] De flesta av dina vänner är äldre än du
[x] Du kan säga nej till att stanna uppe hela natten
[x] Du använder internet varje dag
[] din garderob har inte rensats på ett tag
[x] Du kan läsa en bok och faktiskt avsluta den
TOTALT: 5

Jag blev bara 17 år. Det är antagligen därför jag alltid får visa leg på systemet kan jag tro.

Fast! Hör och häpna, var och klippte mig för någon vecka sen och frisören trodde jag var 25, mohahaha. Fast då hade jag en snyggdag också, med snyggt smink, snygga skor och min finkappa. Fast hade jag gått dit nu, iklädd min sparkdräkt med skitigt hår och inget smink, då hade hon nog också gissat på typ 15 år.
Sambons och mitt nya projekt är den lilla delen av köket som mest består av en tråkig hall. Genomgången från ytterhallen till hallen med garderoberna så att säga. Fram tills igår fanns just ingenting där förutom kattlådan men igår flyttade sambon ut taklampan från vardagsrummet dit. Så, nu finns det iallafall en taklampa där.

Sen tycker vi inte att det är jättesnyggt att ha kattlådan ståendes så att man ser den från köksbordet men det finns liksom ingen annan plats för den. Så, vi ska bege oss till Ikea och köpa en förvaringsmöbel som vi ska modifiera lite och stoppa in kattlådan inuti. Och så ska vi köpa lite hyllor för fotoramar. Och så ska vi kika efter gardiner till sovrummet.

För övrigt har de börjat sätta upp julbelysningen här på gatan utanför, när jag kom hem från doktorn stod det en man utanför sovrumsfönstret på en skylift och blev utstirrad av katterna. Nu lyser det så mysigt och fint utanför fönstret så det är inte klokt. Nu kan snön komma!
<Ventilationsinlägg>

Dagen började med läkarbesök vilket resulterade i onda kortisonsprutor rätt in i mina stackars leder. Vilket i sin tur tydligen gjorde så galet ont att jag svimmade litegrann. Det var inte jätteroligt.

Och en annan sak som inte var jätterolig var, egentligen något som jag redan anade men ändå, att min nuvarande medicinering inte hjälper som den borde. Så, nu väntar en utredning med infektionskliniken för att se så att jag inte ligger i någon riskzon för att få diverse infektioner i luftrören, såsom tbc och lunginflammation och sånt. Detta för att jag ska börja med en ny medicin. Remicade.

Positivt med den nya medicinen är att den inte kommer i tablettform så jag behöver inte äta mer tabletter än vad jag redan gör! Det är bra. Galet trött på att äta tabletter hela tiden.

Den nya medicinen ska administreras i droppform, så det är väl lite tråkigt, jag måste bege mig till reumatologen och sitta där ett par timmar varje gång. Men förhoppningsvis är det värt det!

Men, efter läkarbesöket, som med provtagning och svimmningen tog halva förmiddagen, så mådde jag mindre bra. Darrig och illamående. Tanken var att jag skulle gått till jobbet efteråt men det hade inte alls fungerat. Inte minst för att jag känner mig skapligt handikappad just nu, kortisonsprutorna gör redan ont i lederna och jag vill helst inte röra armarna särskilt mycket.

Bleh.

</Ventilationsinlägg>
Här finns del 1
Här finns del 2

Och så åkte vi då iväg till Frans föräldrar, fast först tog vi en omväg upp på ett berg till Paluma och tittade runt där lite. Det tog en evighet att åka till Frans föräldrar, alltså, man vet i förväg att Australien är stort men man fattar det inte förrän man ska åka och hälsa på någon. Enligt google maps tar det 4 timmar att åka raka vägen. Lägg därtill att vi hade en rätt trött bil som var fruktansvärt överlastad, i uppförsbackarna gick det i 60 km/h. Den stackars bilen fick kämpa hårt. Hursomhelst, det var middagstid när vi kom fram.

Här är jag i regnskogen i Paluma, påväg till en av de många lookouts vi stannade vi.


Och här är en av anledningarna till att det tog så lång tid att färdas med bil överallt, roadworks everywhere!


Men så kom vi slutligen fram. Farmen ligger uppe på Tablelands, typ en enorm platå i Austrlien som är så stor att när man väl är däruppe så märker man inte av det annat än på att vädret är lite annorlunda eftersom man är såpass högt över havet. Hursomhelst så ligger farmen på en kulle och det var en fantastiskt utsikt. Hela landskapet är liksom ihopknycklat och det som ser ut som runda fina kullar på bilderna är egentligen tvärbranta stup och små berg ungfär. Ingen bra plats för cyklister.














Och så gjorde vi ju Waterfall Circuit och sambon och Eric tog tusentals bilder på typ fyra vattenfall, jag och Fran var mindre roade.







Och så såg vi en väldigt djup kratersjö, vägen dit gick genom regnskogen så vi traskade på. De flesta av de här ställena som vi såg var man tvungen att gå till, ibland långt och ibland kort.








Och så såg vi Curtain Fig Tree, två stackars träd som har blivit "övertagna" av ett parasitträd som täcker de andra två träden helt och hållet, såpass att det ena ursprungsträdet faktiskt vält. Fast det syns inte, för det är helt täckt av parasiten.




Och så var det ju den där vandringen vi tog runt en sjö, när sambon retade upp en Green Tree Snake.




Här finns del 1.

Och så fortsätter jag äntligen med min dokumentation. Vi gjorde ju Townsville by night också, sorgligt nog togs det bara två bilder och det var ute på krogen. Vi satt och kämpade med Erics telefon så att alla skulle komma med på bilden men det behövde vi ju inte göra. I Australien är det helt normalt för engagerade främlingar att erbjuda sig att ta kortet åt en. Som den misstänksamma svensk jag är så trodde jag människan skulle ta kameran och springa men icke.




Den första bilden togs på The Brewery och den andra på Heritage Bar, det var där bartendern inte kunde göra Sex on the beach men försökte ändå och gav oss rabatt eftersom han inte var säker på att han gjorde rätt. Dubbeltumme upp säger jag, den var både god och billig!

När vi satt där utomhus på Heritage var jag och Fran döhungriga och rätt kalasglada och på andra sidan gatan på en parkeringsplats stod det en liten "korvmoj". Jag och Fran försökte övertyga Andreas och Eric om att vi borde gå och köpa en korv. Killarna totaltvägrade och vi gick till Subway istället.

Dagen efter åkte vi förbi den där korvmojen som hade sett så lockande ut på natten och bläää säger jag bara. Det var tur att killarna vägrade för fy vad sunkig den såg ut.

Vi var också och matade sköldpaddorna som levde i den fina ån bara ett stenkast från Erics och Frans hus, sambon tog hundratals bilder på dessa små sköldpaddor men jag tänker bara visa en.



Stay tooned, för i nästa avsnitt kommer bilder från Frans föräldrars farm. Acton Ridge!

Igår var sambon iväg till Stockholm för att tävla i klättring på Boulder Bash.  Och jag var hemma, jag hade en fruktansvärt produktiv fredagskväll. Jag kom hem från jobbet, tittade på teve. Bestämde mig för att titta på Twilight men filmen fungerande inte! Vet ej varför. Så jag började kolla på New Moon istället, somnade efter 10 minuter, vaknade till och bestämde mig för att gå och lägga mig. Klockan 20 på kvällen. Och så sov jag till klockan 8.30.

Det Var Ljuvligt!
Igår visade sambon mig dessa fantastiska  filmer om Simon's Cat. Och jag skrattar så jag dör, det är så fantastiskt roliga småfilmer som verkligen fångar hur det är i verkligheten.

Varenda morgon när Wilma väcker mig så går det till ungefär såhär:



Och såhär gör Vega varenda gång som jag försöker koncentrera mig på något viktigt på datorn:



Och varenda gång vi tar fram en kartong eller en låda av något slag får båda katterna kattfnatt:



Och för er som tror att jag överdriver med Vega och datorn så togs dessa bilder för tre minuter sen, innan hon gick tvärs över tangentbordet.
Sambon övertalade mig att köra ett tabata-pass med knäböj denna lördagskväll och my god. Kanske var det för att jag inte var uppvärmd, kanske var det för att jag precis satt i mig massa chips eller kanske var det för att jag är så sjukt otränad men my god. Det var över en timma sen och ändå sitter jag här och har tröttdarrningar i låren. Ack ack.

För er som inte orkar läsa länken så går tabata ut på att pressa sig till det yttersta under korta intervaller, 8*20sek med 10 sekunders vila mellan = 4 minuter. Mina stackars lår blev chockade ska jag säga er. Och detta tycker sambon att jag borde göra allra helst varje dag ungefär, vi får välan se.

Hursomhelst, annars har vi inte gjort något särskilt idag. Sambon har jour så han sitter här hemma och väntar på att telefonen ska ringa och jag har varit ännu en sväng ner på staden, hälsat på pappa och köpt reflexer. Sen har vi bara setat i soffan och glott på en hel massa film. Lagom ansträngande för en lördag.
Idag är det äntligen min lediga fredag, det har gått en hel lång månad sen sist men nu är den äntligen här! Lovely. Trots att klockan bara är 10.30 så har jag hunnit med en hel del, diskmaskinen är igång, tvättmaskinen snurrar, jag har varit iväg och solat och så har jag duschat.

Om en stund tänkte jag knata ner på staden, ett hänglås står på inköpslistan. Sen får vi se om något mer följer med mig hem. Grått och tråkigt är det ute iallafall.
Idag slutade jag tidigt eftersom jag öppnade imorse, det brukade innebära att jag kom hem runt klockan 14. Kanske att jag tog en sväng på stan och sådär. Men nu innebär det att jag kommer hem runt 15 - 15.30, helt dötrött och äckelsvettig. För jag försöker få in en rutin att gå och gymma på tisdagar. Hittills har det funkat. Jag är duktig, pepp på mig!

För övrigt fullkomligt avskyr jag frasen "Pepp på mig", därför missbrukar jag det fruktansvärt. Men jag kan inte rå för det!

Ikväll ska sambon och jag iväg på spelning på teatern. Min fina vän Ylva och hennes sambo har startat en musikförening som ska dra hit lite olika band. Och ikväll är första gången. Spännande. Så, ni som inte har något särskilt för er ikväll borde svänga förbi teatern, lyssna på musik och få en muffins som Ylva har bakat! Det kostar ynka 50 spänn per person.
Nej men idag har jag tvättat, städat lägenheten och om ett tag ska jag iväg och träna. Därför är det viktigt att jag har mitt allra snyggaste ansikte på mig.



Eller så var jag osminkad när jag städade och tvättade, sen kanske jag gick ner på staden och lät Emma sminka mig som en "audition" för att visa att hon faktiskt vet vad hon gör. Ja så var det kanske ja. Photobooth kan inte riktigt fånga snyggheten i sminket men vackert är det iallfall.

Synd bara att jag måste tvätta bort det om en stund, tänker inte gå med full supermake till träningen. Då blir jag nog inte särskilt vacker.
Istället för storstädning av lägenheten ägnar jag mig åt att rensa bland mina kläder. Jag är hänsynslös, allt som jag inte minns när jag använde det senast ska bort. Jag förstår inte varför jag sparar så himla mycket kläder som jag egentligen inte ens tycker om. Mycket dumt. Jag har gjort garderoben i hallen, nu ska jag ta itu med klädkammaren. Redan nu vet jag iallafall ett par jeans som jag köpte när jag gick i gymnasiet (!) som jag inte använt sedan dess. Bort med skiten!
Nehej, här hemma sitter jag, med en katt vilandes mot höften. Mysiga tjockisWilma som ägnade flera timmar imorse åt att få mig att vakna. Hon har lärt sig att min väckarklocka oftast ringer runt 6-7 på morgonen och då brukar hon hoppa upp och tokgosa med mig. Tyvärr har hon inte lärt sig när det är helg. Och hon gosar inte försiktigt, hon hoppar upp och sen välter/lägger sig på mitt ansikte och liksom glider ner så att hon ligger nära nära. Låter fantastiskt mysigt i teorin. Men! Hon väger strax över 7 kilo. Tänk er själva, 7 kilo tjockiskatt som lägger sig på ert ansikte när ni sover som bäst. Först får man panik för att man tror att man ska kvävas och sen blir man lite ilsk för att klockan är 7 på en lördagsmorgon.

Men men. Sånt är livet. Och sen när Vega upptäcker att Wilma har väckt mig, då hoppar hon upp och ställer sig och ska gräva sig in under mitt täcke. Och hon gräver och gräver och gräver i all evighet tills man ger upp och släpper in henne. Men då duger det inte längre, hon ska bara kolla så att man faktiskt öppnar täcket för henne. Hon vill inte ligga därunder för det är tokvarmt.

Så, sådär har jag det. Varje morgon. Varje dag. Och antagligen för all framtid.

Fina fina knaskatter.

Sambon är iväg och hjälper syster Linda att flytta till hennes nya hus. Jag stannde hemma, dels för att jag inte kan bära någonting och dels för att jag bara skulle vara i vägen.

Nehej, om jag nu skulle ta tag i mig själv och lägenheten?
"Mattias trodde att förskolan gör allt för att barnen ska vara säkra."

Gårdagens avsnit av Kalla Fakta snurrar runt i min hjärna, förskolorna i Sverige blir nedtryckta till marken. Det låter rent ut sagt som att vi som arbetar inom förskolan bara sitter och uppmuntrar barnen till att göra farliga saker och bli skadade. Allra helst ska de dö också, så blir vi riktigt nöjda. För vi skiter ju i barnens säkerhet! Det som hände med treåringen i våras är hemskt och något som aldrig borde få upprepas. Men det var en olycka, en fruktansvärt hemsk olycka men återigen, en olycka. Men bara för att det hände på en förskola så innebär inte det att det händer på alla förskolor! Men det är så det framställs av programmet. Alla förskolor har olika rutiner, precis som vilket jobb som helst. Däremot kan jag garantera att det inte finns någon förskola som inte har tänkt på barnens säkerhet.

"Tillsynen och säkerheten är det absolut viktigaste. Sen om dom lär sig räkna till 100 när dom är 4 år är oväsentligt om det finns en risk att de dör eller slår halvt ihjäl sig."

Jag har stått bredvid ett barn när han helt plötsligt bara halkar omkull och slår i huvudet, är det då mitt fel att jag inte kunde förutse att han plötsligt skulle försöka göra en volt? Eller är det förälderns fel som inte hade tagit på barnet halksockor på morgonen? Eller är det mitt fel som inte gick och bytte strumpor på honom direkt på morgonen? Eller är det fastighetsbolagets fel som har lagt för hala golv? Eller är det alla föräldrars fel som drar in vatten genom att gå in med skorna och därmed göra golvet halt? Eller är det återigen mitt fel som inte springer ner i hallen och kontrollerar att alla vuxna tar av sig skorna?

Självfallet ska vi ha konstant uppsikt men det är omöjligt att stå och stirra på barnen nonstop hela tiden.
Någon gång måste man blinka, eller så kommer det någon som är ledsen och behöver hjälp, eller så är någon kissnödig och måste ha hjälp direkt, eller så har någon gjort en lerkaka som man ska smaka på, eller så kommer en förälder och vill prata, eller eller eller.

"Hur många barn som totalt skadas på landets förskolor vet ingen"

Men hur många barn skadas totalt i Sverige då? Hur många olyckor sker i hemmen? Det tas inte upp. En olycka är inte något som kan planeras in och alltid förebyggas. Självfallet kan vi förebygga en hel del, med hjälp av klämskydd och värmebegränsningar på vattenkranarna etc. Men en olycka är just en olycka, något som man inte hade förutsett. Däremot ska man ju alltid använda sig av erfarenheten man fick av olyckan och se till att det inte händer igen!

Något som också sägs i programmet, av en förälder, är att han aldrig någonsin lämnar sina barn utan uppsikt i över fem minuter. Aldrig någonsin. Well done säger jag! Går du aldrig på toaletten? Låter du dem aldrig leka själva inne på sina rum? Får de inte sitta på toaletten ifred? Får de inte vara ute på er uteplats och gunga i era gungor utan att du står och stirrar på dem? Det måste vara jobbigt att aldrig få sova eftersom du måste stirra på dina barn hela nätterna igenom. Däremot tvivlar jag inte på att föräldern i fråga har koll på sina barn, en titt då och då för att se så att allt går bra. Jag känner ett flertal föräldrar och jag vet ingen som står och stirrar på sina barn dagarna in och ut.

Barn är människor, som tar sina egna beslut, de provar på nya saker, de vill utforska världen. Och för att få göra det måste de få testa sina gränser. Ska vi inte längre gå till skogen för att en ettåring som precis lärt sig gå kanske kan snubbla på en rot och slå sig? Eller ska jag springa före och rycka bort alla rötter som ligger i vägen? Då behöver vi en personal per barn. Eller ska jag låta barnet försöka kliva över roten, ha uppsikt och hjälpa henne upp när hon ramlat, trösta och uppmuntra till att försöka igen och kanske övervinna en gräns till? I läroplanen står det att förskolan skall verka för att utveckla barnens motorik, hur ska vi göra det om alla säkerhetsregler leder till att vi snart måste sitta instängda i ett vadderat rum och helst äta vår lunch genom sugrör så att vi inte kan sätta en bit potatis i halsen.

Långt inlägg detta, men jag blir upprörd när min yrkeskår framställs som lata jävlar som inte alls bryr sig om barns säkerhet!

Däremot kan jag lugna alla er här i Eskilstuna, vi har skyddsronder både för vuxna och barn på jobbet. Det har Eskilstuna Kommun bestämt. I år har vi haft besök av ett skyddsombud för oss vuxna och ett skyddsombud som såg till barnens säkerhet på förskolan.
Imorgon har vi maskerad på jobbet, temat är "Pippis Värld". Så jag ska vara pirat och idag har jag fixat min fantastiska outfit. Jag köpte en ögonlapp inne på apoteket och så har jag klippt sönder ett par av mina mjukisbyxor här hemma för att skapa piratbyxor.

Jag kommer vara fantastiskt snygg.