Jag känner att jag vill dokumentera resan till Australien för er, annars kommer jag glömma bort så mycket som vi gjorde. Så, här kommer våra första dagar därborta när vi fortfarande befann oss i Townsville i Eric och Frans hus.

'



Jao, som ni redan gissat så är nästa stora plan för mig och sambon alltså giftermål. My gosh, nu blir vi vuxna! Planeringen har börjat så smått, en del är färdigt men mycket är fortfarande i det stora abstrakta planeringsområdet. Det är iallafall verkligen dags att börja spara pengar så vi kan bjuda er på en hejdundrande fest!

I dag hade vi Gosedjurens dag på jobbet, alltid lika populärt att få ta med sig ett mjukisdjur och visa upp. Och alltid lika populärt att lägga undan någonstans, glömma bort var och sen komma med tårfyllda ögon och kräva att vi vuxna ska kunna hitta djuret. Som oftast ligger nertryckt i någon väska i en av utklädningslådorna, längst ner.

Hursomhelst, mister jetlag har förföljt mig i ett par dagar nu men idag tror jag att jag har fått honom/den att försvinna. Mestadels genom att jag gick och la mig 20.30 igår och gick upp 7.30 imorse. 11-12 timmars sömn brukar bota det mesta.

Och så avslutar jag med att visa några bilder från när jag besteg det eländiga berget Castle Hill borta i Australien. Stekhett och tokbrant med miljontals trappsteg.

Och precis som jag skrev i inlägget som beskrev min mardrömsfärd uppför berget så ska jag börja träna, igår köpte jag träningskort på friskis.
10 Månader, 4 Veckor och 2 Dagar kvar!!
Idag är det tillbaka till arbetet, det ska bli skönt faktiskt, att få in lite rutiner igen. Av någon anledning var jag supersnabb nu på morgonen, eller så gick jag upp alldeles för tidigt, för jag har nu en kvart på mig innan jag ska bege mig. Det blir cykeln idag, undrar dock om jag måste starta cykelljusen eller inte. Det är liksom lite skymningsljus ute. Vi får se.

Något som är väldigt irriterande är dock att min hals försöker övertyga resten av min kropp om att det är dags att bli sjuk. Igår började jag få väldigt ont i halsen och idag är det etter värre. Inte okej. Jag klarade mig hela resan med tre snorisar och så ska jag gå och bli sjuk när jag kommer hem! Inte okej. Jag ska ju börja träna i veckan nu.

Vi får se, halsen kanske ger sig.
Okej, igår kom vi hem efter ännu en lång flygresa. My god, att min stackars stjärt inte är platt av allt sittande är otroligt.

Inatt vaknade jag klockan 3, pigg och alert. Min förvirrade hjärna var fortfarande inställd på Australien-tid och ansåg att jag inte borde ligga och sova klockan 11 på förmiddagen. Men, jag lyckades övertala hjärnan om att jag nu är i Sverige. Så, jag somnade om. Jag har nu importerar alla mina bilder till datorn, sambon har däremot importerat allteftersom eftersom han tog slut på sina minneskort hundra gånger om.

Det är svårt att veta var jag ska börja riktigt... Men här kommer lite bilder iallafall.




























Och så var vi tvungna att ta igen för ett helt år... Nästan allt tog slut på en och samma kväll. Vilket också råkade bli den kvällen då vi gick på strippklubb och hade tagit en lapdance om det inte varit så hiskeligt dyrt.















Och så en av mina favoritbilder... Vi satt och åt i en liten turistby som vimmlade av hippies och rastafaris. Och så plötsligt dök en rasta-farmor upp. Jag var tvungen att ta en bild.


Söndag 11 september, 9.40

Blir en snabbisblogg nu innan batteriet på datorn tar slut och sambon och Eric kommer tillbaka från soptippen. De är och hämtar typ gödsel till Frans mamma. Idag ska vi ta en tripp ut till Kuranda och titta på mer regnskog (förhoppningsvis utan ormar) och gå på en fjärilsfarm.

Men, det jag skulle berätta om var när vi var iväg till Billabong, en djurpark för australiensiska djur. Där kunde man hålla en koala och ta kort, fast det var fasligt dyrt så vi nöjde oss med att bara klappa. Jag klappade både en koala och en vombat. Koalan var förvånansvärt sträv i pälsen. Men! I parken så hoppade det omkring kängurus, fritt. Man kunde köpa en påse med frön och mata de olika djuren. Bland andra dessa kängurus. I början var det jätteroligt, kängurusarna var små och mysiga och de åt ur ens hand och så fick man klappa dem.

Men ju längre in i parken vi gick desto större blev de där kängurusarna. Till slut var vi inne i "hörnet" av parken och tittade på krokodiler, då kommer pappakängurusen hoppandes mot oss med hela sin familj bakom sig. Det var en väldans stor känguru och han var inte försiktig. När man skulle mata dem bet de en i handen och när de tyckte att Fran var för långsam med fröpåsen försökte de rycka den ur handen på henne. Dessutom följde de efter oss, vart vi än gick. För det var inte så mycket folk i parken nämligen. Hualigen säger jag bara, de var lite läskiga. Och allt sambon och Eric gjorde var att skratta åt mig och Fran när vi försökte värja oss mot de galna giriga djuren. Inte okej.
Lördagkväll, 10e september klockan 19.14

Vi befinner oss strax utanför Millaa Milla, på Frans föräldrars farm. Acton Ridge. Vi kom hit sent i Onsdags efter att ha spenderat en hel dag i bilen. Australien är ett stort land. På väg hit från Townsville åkte vi förbi Paluma och ett vattenfall som heter Little Crystal Creek. Väldans vackert men väldans högt upp, det ligger högt uppe på ett berg så vi åkte och åkte och åkte på världens minsta och slingrigaste väg, upp och upp och upp. Men väl däruppe var det väldigt fint.

Hursomhelst så är vi alltså i Millaa Millaa nu och leker farmare. Eller ja, sambon var med och farmade första dagen riktigt hardcore. De satte upp ett nytt staket genom en enorm hage så att inte grannens kor skulle gå in till "våra" kor. Det vimlar av kor här. Jag och Fran slappade mest, sen tog vi fyrhjulingen och åkte och hämtade in en massa kor inför deras kvällsmat.

Igår gjorde vi The WaterFall Circuit och tittade på vackra vattenfall. Sambon tog miljontals med kort, ungefär. Några av dom finns att se på hans facebook.

Och så idag då. Idag har vi vandrat i regnskog och sett ormar! Vi åkte runt till olika "kratersjöar" som finns här i närheten, små sötvattenssjöar som blev till på grund av vulkanutbrott för läääänge sen. Först såg vi en Blacksnake på väg till en av sjöarna. Den är supergiftig och eftersom den låg och solade på vägen så körde Eric över den, så att den inte ska döda kossor och människor.

Och sen kom vi till sjön, runt dessa sjöar finns det vandringsleder i regnskogen. Så vi bestämde oss för att gå runt en led som var på 3 kilometer. Och längs med leden så fanns det små informationsskyltar om de olika träden och djuren som finns där. Jag och Eric stod och läste på en skylt om ormar och sambon och Fran gick före oss. Precis när vi läst färdigt skylten och började gå efter dem så ropar Eric "Orm!" Då har det precis slingrat en orm över på stigen, sambon och Fran höll precis på att trampa på den. Den var liten och slemmig och ilsket grön. Sambon körde upp kameran i ansiktet på den så att den blev ilsken och började följa efter honom, då fick vi snabbt flytta oss därifrån. Fran sa att det var en Green Tree Snake, den ska man akta sig för.

Och så slutligen såg vi en pytonorm som låg och solade på vägen också. Fast den är inte farlig för oss människor så den fick ligga ifred, om man bortser från sambon och Fran som körde upp sina kameror i ansiktet på den så att den blev rädd och slingrade iväg.

Så, nu har jag sett tillräckligt med giftiga ormar i det fria för en livstid tycker jag.

Men nu ropar folket på mig, vi ska tydligen spela kort.
Mandag 5 september 17.48

Okej, vi gick inte uppfor berget haromdagen for det var for varmt, sa vi gjorde det idag istallet. Fran var hemma och kurerade sig sa det var jag och killarna. Och jag tycker lite synd om killarna, att deras oron inte borjade bloda av allt mitt klagande var ett under. Oh my god sager jag bara, Castle Hill bestar enbart av miljontals superhoga och ojamna trappsteg och jag trodde jag skulle avlida. Efter ett antal pauser och sma hysteriska utbrott kom vi antligen upp. Sambon tog kort pa min triumf men ocksa pa min helvetesfard uppfor berget. Ni far se bilderna sen nar vi kommer hem, vill inte importera in bilder pa Eric och Frans dator. Men my god vad jag kampade. For killarna var det snarare en lite mer anstrangade promenad.

Nar jag kommer hem maste jag verkligen borja trana igen.



Sondag 4 september 12.32

Igarkvall bestamde vi oss for att gora Townsville by night. En stor skillnad har mot hemma ar att man inte betalar intrade pa nagon krog sa vi gick runt till ett par stycken olika. Killarna drack ol och jag och Fran drack cocktails. Det var ljuvligt gott! Strawberry daiquiri, Cosmopolitan, Sex on the beach och sa slutligen White Russian. Dock var det inte jag som valde White Russian, det var sambons val, inte jattegod men okej. Nar vi gick omkring bland krogarna gick det upp en kille till sambon, uppenbarligen valdigt full och antagligen skapligt paverkad av annat med. Han stirrade med stora ogon pa sambon och sa sedan tva ord. "Yo" "Heavy" och sedan gick han efter oss en kort bit. Mycket mysko.

Nar vi skulle hem akte vi taxi en bit men sen blev det for dyrt sa vi skulle ga sista korta snutten. Nar vi skulle ga forbi en busshallplats satt det ett gang med aboriginbrudar dar. De fragade Fran om vi hade cigaretter, Fran svarade nej. Da blev de helt galna, nar vi hade gatt forbi borjade de skrika efter oss att de skulle "Smash us up" och en hel massa andra otrevligheter. Det var inte trevligt.

Idag ar Fran sjuk, hon har blivit jatteforkyld och ligger och vilar. Eric ar ivag och hamtar Matt och jag och sambon slappar. Sen ska vi ga ner till an har bredvid och mata skoldpaddorna! Helt galet att det simmar sma skoldpaddor i vilt tillstand bara fem minuter fran vart hus!

Fast nu tror jag att jag ska vara snall och hanga upp tvatten.
Lordag 3 september 15.05

Idag var vi ivag till ReefHQ pa formiddagen, det ar det storsta "akvariumet" med korallrev. Det var valdigt vackert och coolt att se. Eric och sambon tog sakert hundra bilder pa alla fiskar och hajar.

For tillfallet sitter jag har alldeles ensamen, Fran ar ivag och hamtar sin syster pa flygplatsen och killarna ar och spelar tennis pa en tennisbana har i narheten.

Vadret ar fortfarande varmt och skont men idag ar det molning och blasigt. Fast det ar skont det med. Igar gick vi kanske tva timmar pa en strandpromenad vilket resulterade i att bade jag och sambon fick roda axlar. Fast det mesta har bleknat bort idag men det ar inte klokt vad solen tar har gentemot hemma i Sverige! Och da ar det anda bara var har. Helt galet.
Javars, inte gick folk omkring uppochner har pa andra sidan jorden inte. Dalig stil maste jag saga. Det ar ruskigt svart att skriva utan alla bokstaver, jag trycker hela tiden fel. Igar morse kom vi alltsa fram, mitt i natten for Sverige men morgon har. Sen vantade en evighetsbiltur hit till Townsville och jag var sa trott. Sa fruktansvart trott. Jag sov en stund innan middagen, sen at vi middag runt klockan 17-18 kanske. Sen gick jag och la mig for natten klockan 19.30 typ. Det ar svart att beskriva hur trott jag var. De har senaste dagarna pa flygplatser och flygplan ar bara ett tocken, allt flyter ihop. Men nu kanner jag mig som en manniska. Synd bara att jag vaknade klockan 6.30 imorse och inte kunde somna om sa nu har jag varit vaken i flera timmar redan.

Idag ska vi bestiga ett berg tydligen, for har i Australien bygger man tydligen stader runt berg. Very strange I tell you.

Nu ar alltsa klockan 8.30 pa morgonen har. Vet inte riktigt vilken tid bloggens stampel kommer sta pa, antagligen klockan 00.30 kanske? Den som lever far se.