När jag var hos frisören i lördags för att fixa håret så fick jag sitta med spolar i en sån där värmehuv och jag la upp denna bild på instagram.
 
 
Och så kommer det en kommentar från syster Emelie att systersonen William tyckte att jag såg ut som Megamind.
 
 
Och visst, jag kan se likheten. Jag = Megamind helt enkelt.
 
Och så Prinsen då? Jo, mina chefer var på bröllopet och så tog de kort. Och hela denna vecka på jobbet har det setat en bild på mig och maken som cheferna skrivit ut. Och så igår satt Annika tillsammans med en två-årig flicka och skulle ta på sig skorna. Flickan tittar på bilden av mig och maken och frågar sedan: "Vem är prinsen?"
 
Så, maken är en prins och jag är Megamind. Våra barn kommer inte att få det lätt!
 
Och för övrigt har Eric och Fran precis begett sig hemåt, de var här och åt middag. Galet god middag måste jag säga! Fläskfilé i kantarellsås med ris och sallad, jag måste säga att maken min är väldans bra på att laga mat! Det är tur det för jag är inte lika bra på att laga mat, jag är däremot rätt bra på att städa undan efteråt sen.
Igår fick vi en liten tjuvtitts-bild från fotograf Sanna som fotade oss i lördags. Nu längtar jag efter fler bilder!
 
 
Foto: Sanna Ek http://sannaek.com
 

Och ja, det kommer bli galet mycket bröllopsbilder i bloggen nu men det får ni stå ut med. Jag har aldrig varit så fin och då måste det uppmärksammas! 
Idag använde jag mitt nya efternamn för första gången, jag skulle boka tid hos frisören och tjejen bad om både för- och efternamn. Det kändes väldigt underligt ska jag säga er! Jag var tvungen att tänka till en extra gång så att inte mitt gamla namn slank ut.
 
Fast egentligen har nog inte namnbytet gått igenom riktigt ännu skulle jag tro. Men det struntar jag i!
 
Imorgon ska jag till tandläkaren, där heter jag nog mitt gamla namn skulle jag tro.
 
Här kommer en bild som Jenny tog i lördags.
 
 
Javars, det här med att vara gift är faktiskt inte någon större skillnad från att vara förlovad och sambo ska jag säga er.
 
Men! Vilken fantastisk dag vi hade, det var nog den roligaste dagen jag haft i hela mitt liv! Allt gick helt perfekt, verkligen allt! Det är svårt att smälta och det går inte att säga vad som var roligast så jag säger allt! Från kyrkan till conga-linen på dansgolvet till Idas och Jennys skönsång till "Ken Lee" till att alla tjejer till slut dansade barfota med kolsvarta fotsulor till att Linus sprang runt festen utan skjorta för att svalka sig efter att ha röjt på dansgolvet till att alla verkligen verkade ha fantastiskt roligt, det går inte att välja. Allt var bara fantastiskt.
 
Jag har inte en endaste bild själv så i vanlig ordning har jag knyckt en från instagram, Amanda har tagit bilden denna gång. Jag hoppas att det kommer komma fler bilder allteftersom! Om inte annat så kommer det bilder från fotografen sen. Men det skulle vara roligt att ha bilder från den galna festen.
 
Klockan är 15.00 och vi står antagligen i kyrkan och lyssnar på klockorna som ringer. Jag är nog så nervös att jag tror jag ska spy och svimma samtidigt men jag försöker nog vara cool även fast det inte kommer lyckas. Innanför dörrarna sitter alla våra vänner och familjer och väntar och strax ska vi gå in.
 
Om det är något som har slitit i vårt förhållande så är det planerandet av det här bröllopet. Som det står i festprogrammet är jag uppenbarligen inte skapt för att planera stora tillställningar så det är tur att jag har dig. Du har stått ut med alla mina utbrott, stressattacker och hysteriska utfall och du har alltid lugnat och tröstat.
 
Det finns ingen som kan göra mig så arg, så irriterad eller så ledsen som du kan. Men det är också du som jag vill ska trösta mig när jag är arg, irriterad eller ledsen. Det finns heller ingen som kan göra mig så glad eller få mig att känna mig så trygg som du.
 
Det bästa i mitt liv är du och den lilla egna familj som vi är och jag hoppas att vi alltid ska vara tillsammans.
 
Alltså, jag och sambon har nog världens bästa vänner och familjer.
 
Jag trodde att överraskningarnas tid var över nu när vi haft både svensexa och möhippa men så var inte fallet! Igår fick vi post igen, på en lördag.
 
 
"En vecka kvar till bröllop och både möhippa och svensexa har ni klarat galant. Som en present från oss alla har vi bokat bröllopssviten på Bolinder Munktell åt er. Allt är klart, ni checkar in efter festen på "Blomkvist" och checkar ut kl. 11 dagen därpå. Under tiden fixar vi städning och katterna har sällskap.
Så se till att njuta nu! <3
Svensexegänget & Möhippegänget
Viktor, Eric, Tomas, Robin, Linus, Stefan, Christian, Joakim & Jesper.
Emma, Ida H, Fran, Mirja, Ida V, Anna, Linda, Emelie, Jenny, Sara & Ylva"
 

TACK!
Okej, tandläkaren var snäll. Han tittade i en sekund och sa "Sådär kan du inte ha det."
 
Jag fick tre alternativ, antingen dra ut tanden men det tyckte han inte behövdes för tanden ser fin ut och den växer inte snett och den får plats. Det andra alternativet var att spola rent under tandköttet för att få bort allt som fastnat och orsakat inflammationen men det är som han sa bara en tillfällig lösning för det går inte att hålla rent med tandborsten där så inflammationen kommer bara komma tillbaka. Och det tredje alternativet var att SKÄRA BORT tandköttet runt tanden där det fastnar mat. Han rekommenderade alternativ nummer tre, då är problemet löst som han sa eftersom att tanden i övrigt ser fin ut. Och han lovade att det ska ha läkt tills bröllopet.
 
Men huuuuuu! Vad obehagligt det var. Snabbt som blixten stack han mig med 5 bedövningssprutor, rätt in i det onda området och det gjorde så ont att det faktiskt kom tårar. Ack ack. Sen sa han "Det här kommer lukta som grillad flintastek" Tack för den tandläkaren, nu kommer jag aldrig att äta flintastek igen. Fast det luktade inte alls som grillad flintastek. Det luktade ingenting alls men obehagligt var det, tandläkaren sa åt mig att blunda och det gjorde jag men jag kunde ana när dom lyfte bort slamsorna de skar bort. Fast det var tur att jag ringde idag, det var fullt med var under tandköttet så det var inte konstigt att jag hade ont.
 
Men nu gör det ännu mer ont! Hualigen, det gör ontontontont! Bedövningen har släppt och det märks. Nu ska jag nog skynda mig att ta en av mina starka värktabletter, det är tur att jag har såna hemma! Vi ska åka till Ikea idag när sambon kommer hem tillsammans med Eric och Fran och då vill jag inte ha såhär ont.
 
Och btw, 11 dagar kvar!
 
I ett par dagar har en visdomstand spökat, den har bestämt sig för att växa lite och plåga mitt tandkött genom att trycka sig upp där den inte får plats. Detta har hänt med jämna mellanrum mellan åren, tanden växer lite då och då och jag brukar kunna vänta ut smärtan. 
 
Men nu, jag tror jag ska dö. På fullt allvar känns det lockande att ta en varm kokt potatis och bara pressa mot tanden och bränna bort eländet. Allt gör ont att äta. Igårkväll tog jag ett par rutor mjölkchoklad och jag trodde jag skulle dö. Det gör tillochmed ont att dricka vatten för det bara svider och gör ont.
 
Så imorse gjorde jag det enda rätta och ringde till tandläkaren, så jag ska dit om 40 minuter och så får jag hoppas att de kan göra något åt eländet. Eller iallafall ge mig besked om det kommer gå över snart eller inte. Sorgligt nog är min tandläkare på semester så jag får gå till någon främling, det vet jag inte om jag tycker om. Min tandläkare är snäll och bra och har som filosofi att oavsett vad han gör i ens mun så ska det vara smärtfritt. Det är en bra filosofi enligt mig!
 
Så, tyck synd om mig?
Igår var det bara tre barn på jobbet, och så jag och chefen så vi tog tillfället i akt och besökte Parken Zoo. Vi gick hela vägen dit och hem för att slippa krånglet med att ta med två dubbelbarnvagnar på bussen, det tog inte så lång tid som man skulle kunna tro faktiskt. Hursomhelst, det var en trevlig utflykt. Vi hade med kalla pannkakor att äta till lunch och barnen klappade getter. En killing hoppade upp i en av våra vagnar, la sig ner och började snabbt tugga i sig sittunderlaget till barnens förtjusning. Anette fick till slut lyfta ur den envisa men söta killingen.
 
Och så häromkvällen plingade det på dörren och sambon fick post. Dags att börja förbereda för svensexan!
 
 
Observera att det står klockan 10.00 på brevet, så var det inte i verkligheten. Jag fick meddelande för ett par dagar sen om att de skulle komma klockan 7 och hämta sambon. Så, tidigt imorse bröt de sig in i vår lägenhet (med en lånad nyckel) och väckte stackars sambon ur hans skönhetssömn. Och mig med för den delen, fast jag var vaken innan de kom.
 
Jag har inte fått veta vad de skulle göra idag men jag har sett diverse bilder på instagram och facebook så lite koll har jag.
 
 
Jag antar att sambon kommer krypa hem inatt... Jag bävar.
 
Och vad har jag gjort idag då? Jag var en sväng ner på stan och köpte födelsedagspresenter till min mamma och sambons mamma. Jag köpte parfym till mig själv, Oh Lola! av Marc Jacobs och den luktar så ljuvligt att jag sitter och luktar på mig själv med jämna mellanrum. Mums! Och så var jag med syster Linda på tygaffären inne på Sveaplan och köpte tyg till löparna för dyra pengar så idag har bankkortet gått varmt! Men så är det ibland.
 
Nu har jag kyckling och klyftpotatis i ugnen och det börjar lukta som att det snart är färdigt. Jag ska nog gå och göra såsen nu tror jag.
Igår var vi ute hela dagen med jobbet, vi hade med oss korv och med bröd och så gick vi iväg på en promenad. Det var uppehåll hela dagen så vi hade väldigt tur med vädret. Sen klockan 15.55, alltså fem minuter innan jag slutade så började det regna. Och sen regnade det. Det var en dålig dag att inte ha med regnkläder ska jag säga.
 
Jag cyklade ilsket i regnet och när jag kom hem så rann det om mig, jag fick torka håret med en handduk. Men tänkte jag, för bloggens skull skulle jag ta kort på mitt miserabla regniga jag. Men icke. Det var mörkt i halva lägenheten, hallen, köket och sovrummet var dött. Via telefon coachade sambon mig till att byta propp men det hjälpte inte. Felet satt inte hos oss och tydligen hade alla grannar också halv blackout.
 
Som tur var kunde securitas komma och fixa så när vi kom hem från våra ärenden på kvällen sen så hade vi ström. Tur det för jag var lite orolig för alla kylvaror såhär mitt i en fuktig rötmånad och allt.
 
Och så idag då, jag kom hem efter jobbet och skulle gå in på toa. Då händer det ingenting när jag trycker på lampknappen i badrummet! Min första tanke var att andra halvan av lägenheten nu hade dött men så är det inte. Det är antingen glimtändaren eller lysröret men jag fattar inte hur man får bort plastskyddet runt lampan för att kunna kolla. Det känns som att den ska spricka sönder när jag drar. Jag gör nog fel skulle jag tro.
 
Hursomhelst, idag har sambon och jag varit iväg till sambons morföräldrar och hjälpt till lite med veden. Sen fick vi fika, det var trevligt. På väg hem svängde vi in på Ica Maxi och hittade fina servetter till bröllopet samt värmeljus så nu kan vi checka av det från listan med. Plus att vi hade ett perfekt tyg att sy löpare av inne på tygaffären inne på Sveaplan så det ska jag och syster Linda gå och handla på lördag. Nu börjar saker och ting komma igång. Synd bara att det känns som att för varje sak man kan pricka av från listan att göra eller handla så kommer man på två nya saker.
Jag ber om ursäkt för sugig uppdatering men jag har varit upptagen.
 
Bilderna som följer i detta inlägg har jag knyckt från folks instagram eftersom jag själv inte har några bilder.
 
I lördags var det meningen att jag, sambon, Eric och Fran skulle åka till Lager 157 för att shoppa. Eftersom det var Å-festen så hade Eric och Fran sovit hos oss. Så, på morgonen vaknar jag iallafall tidigt av att Wilma petar på mig med tassen om och om igen tills jag vaknar. Och eftersom jag hade en svag misstanke om att det kunde möjligtvis bli möhippa (dels på grund av att armbanden skulle göras till senast fredagen, att jag mötte Daniel på systemet där han handlade mängder med "tjejdricka" och så lite små misstänksamma uppdateringar på facebook) så bestämde jag mig för att äta en ordentlig frukost. Men sen vaknade resten av folket här hemma och det verkade som att vi faktiskt skulle åka iväg så släppte jag mina misstankar.
 
Vid 10-tiden var alla färdiga och vi begav oss ut till parkeringen. Och på parkeringen stod det en rad med tjejer! Det var Emma, Jenny, Ida Hammarbäck, Anna, Mirja, Emelie, Linda och så Fran då som var med mig. Så jag skulle inte alls till Lager 157! Så, raka vägen upp till lägenheten igen för att byta om, få mitt första uppdrag och intaga lite alkohol.
 
 
I magväskan fanns uppdragskort och en engångskamera. Jag skulle fota olika saker som skulle symbolisera bland annat mig om 30 år, vår framtida bil, hur många barn vi ska ha och lite sånt. Och så skulle jag rådfråga 10 stycken 55+ människor om äktenskapsråd. Jag som avskyr att prata med främlingar! Men det gick bra, lite tråkigt bara när några bittra människor inte ville ge råd. Men här kommer de råd jag fick av 55+ människorna:
 
1. Det blir bara tok.
2. Alltid vara sams.
3. Om 100 år börjar det på nytt.
4. Skaffa inga barn, barnbarn skriker.
5. Analysera inte för mycket.
6. Bry er om varandra.
7. Börja dan med att sjunga. Dock inte "Hey Mickey"
8. Gnäll inte.
9. Safta, sylta och föd barn.
10. Lär dig svälja.
 
De tre sista råden kom från ett svensexagäng vi mötte i parken när vi åt lunch...
 
Hursomhelst, vi gick genom staden och jag pratade med främlingar. Jag visste inte vart vi var påväg men plötsligt kom vi fram till Studio Skyline! Jag skulle spela in en låt. "Hey Mickey", fast det blev "Hey Blomman". Och jag kan säga att om jag hade någon förhoppning om att en dag bli upptäckt som sångerska så försvann den chansen med den där låten. Hualigen säger jag bara. Att fönstrerna inte sprack var ett under.
 
 
Sen var det dags för lunch i Rothoffparken. Där hade vi picknick med Subway-mackor och så blev det ännu mer uppdrag. Bland annat att shotta med en främling. Och precis då kom svensexa-gänget gående så det passade ju perfekt! Sen be om ännu fler äktenskapsråd, fast nu från åldern 30-55.
 
11. Gift dig inte. (sa en småbarnsmamma i parken, något motsägelsefullt kanske?)
12. Somna aldrig osams.
13. Låt han inte vinna.
14. Flytta inte och skaffa barn samtidigt.
15. Res själv ibland.
16. Skratta mycket.
17. Ha tålamod.
18. Mycket humor.
19. Ta inte varandra för givet.
20. Han ska få dig att skratta.
 
Sen skulle jag också sälja mina armband som jag hade gjort tidigare under veckan. Det gick bra, de första 4 banden sålde jag till ett gäng killar som låg och solade. För att få banden sålda var jag tvungen att sjunga början av Vandraren till deras beat. Otroligt förnedrande. Sen gick jag på barnfamiljerna och sålde en del band. Och de två sista armbanden bytte jag med svensexa-killen mot hans kondomgurka.
 
 
Sen bar det av mot torget. Och eftersom det var Å-festen kryllade det av folk. Nu fick jag ett uppdragskort där det stod att jag skulle möta mina rädslor... Det gav mig ångest ett litet tag för jag är galet rädd för snabba karuseller. Men, det visade sig inte vara någon större fara med det. Jag fick välja vilken barnkarusell jag ville!
 
 
Sen var det dags att vinna ett gosedjur. Här hittar jag ingen bild men jag vann en lila fin orm. Och så träffade jag på en förälder från jobbet som skrattade gott åt min vackra outfit.
 
Sen var det dags att tigga till mig något gratis från Runda Kiosken, på tid! Jag kastade mig mot den kortaste kön och hamnade bakom två evighets-slöa pensionärer. Väl framme började jag min monolog med "Det här är lite pinsamt men jag har inga pengar...." Och hon i kiosken var så snäll att hon gav mig en grillad korv med bröd! Mycket snällt tyckte jag.
 
 
 
Observera snoppsugröret... All dricka var tvungen att intagas genom det under hela dagen/kvällen.

Nu hade jag utfört mina uppdrag med bravur och det var dags för paus och duschning hemma hos Emma. Några försvann hem till sig själva för att duscha men till slut samlades alla hos Emma. Och då kunde även Ida Victorsson joina! Hemma hos Emma blev det en massa snack och en liten frågestund där jag fick svara på frågor som Andreas redan hade svarat på och så skulle man försöka vara så överens som möjligt. Det visade sig att vi tycker lika om att jag gillar chips. Haha. Hemma hos Emma fick jag även byta om till en snyggare outfit, som jag själv fick välja. Och så fixades det hår och smink. Sen bar det iväg igen.
 
Nu fanns det ett nytt uppdragskort i min magväska. Jag skulle fota med engångskameran igen. Här är foto-uppdragen:
 
* Posera porrigt vid en bensinpump.
* Få en kille att lyfta upp dig.
* Två killar ska pussa dig på kinden.
* Tillsammans med en vakt eller polis.
* Barfota i fontänen med pinnen.
* Vid ett stånd...
* Posera med en riktig snygging av valfritt kön. Gruppen ska vara enad.
* Johanna a´la pinuppastil framför en bil alternativt motorcykel. Vid fordonsbrist kan vi godkänna en fräsch cykel.
* När du rider något eller någon. (behöver ej vara ett stånd)
* Ordna så att någon tar en bild på dig tillsammans med ditt underbara möhippegäng.
 
Alla korten togs under kvällen och det ska bli väldigt intressant att se dem måste jag säga! Jag bävar...
 
På vägen mot stan skulle jag även svänga in på en bensinmack och köpa 1 kondom för 20 kronor. Misslyckades jag skulle jag få ett straff. Killen inne på macken kunde dock inte hjälpa mig, de sålde inte kondomer styckvis. Däremot fick jag köpa 10 plastpåsar, fast han rekommenderade dom inte som preventivmedel.
 
Sen var det dags att äta på Grappa. Jag fick en ljuvlig strawberry daquiri av personalen där som var dekorerad med tomtebloss!
 
 
På Grappa skulle jag samla ihop ännu fler äktenskapsråd från främlingar och även dela ut riktiga kondomer. Här kommer de sista råden jag fick:
 
21. Gift dig med din bästa vän.
22. Prata med varandra.
23. Använd killtoan vid lång kö.
24. Laga god mat.
25. Bråka inte om fjärrkontrollen.
26. Somna aldrig osams.
27. Kör hårt.
28. Kommunikation.
29. Stå för mina åsikter.
30. Sov alltid ihop.
 
På Grappa fick jag även framföra en vacker vers om kärleksmiraklet för valfri publik. Som tur var var Emmas mamma ute och åt middag med sina vänner, så de fick ett otroligt vackert framförande av mig.
 
Efter en galet god middag skulle jag ta de sista korten med engångskameran. Bland annat att fotas i fontänen. Jag och Emma kastade oss ut i trafiken, rätt upp till fontänen. Vattnet var kallt och bottnen var galet hal av alla alger och såhär i efterhand känns det lite riskabelt att gå barfota där med tanke på glas och sånt men men. Jag fotades med pinnen och jag hoppas innerligt att den lilla engångskameran var tillräckligt bra för att få med det trots att det vid det här laget var mörkt ute. Vi hittade även en vakt utanför Brasseriet som poserade med mig, han tog det dock på lite för stort allvar och kopplade strypgrepp. Jag lärde mig då att man ska undvika att bli tagen av en vakt på riktigt.
 
Sen dags för Brasseriet! Det var en galen natt fylld av shottar från fina människor, en låt dedikerad mig och Andreas av dj.en och så jag som blev upplyft i en kunga-stol mitt på schlagergolvet under en hel låt. Det var fantastiskt!
 
Natten avslutades med en tapper styrka bestående av mig, Emma och Mirja som handlade nattmat på donken innan vi begav oss hemåt. Jag köpte fyra cheeseburgare, åt upp två, gav en till sambon och sparade den sista till frukost. Och det var en ljuvlig frukost!
 
Så, igår var en lugn dag. Jag trodde jag skulle vara bakfull som en liten gris men jag var mest trött. På kvällen var vi iväg en snabbis till blivande svärföräldrarna och blev bjudna på pizza. Och så på dagen såg vi två filmer. En lagom ansträngande dag såhär efter en möhippa måste jag säga.
 
Men, vad vill jag säga då med detta evighetsinlägg? Jo, jag vill säga TACK! Tack för hela dagen och att ni var med och förgyllde den med mig! Ni fick mig att bryta mig ur min comfort-zone med råge och det trodde jag inte ni skulle lyckas med. Det går inte att säga vad som var bäst men ett axplock är nog karusellen, fontänen och Grappa. 
 
Så, tack!
 
Nu provar jag det här med tidsinställda inlägg med, det verkar så smidigt nu när blogg.se har uppdaterat sin plattform att jag vågar försöka mig på detta. Alltså, jag skriver detta nu tisdag 31/8 klockan 08.50 och så kommer det att publiceras, om allt går som det ska, på torsdag klockan 10! Om allt går som det ska vill säga.
 
Hursomhelst, Wilmas missnöje då. Jo, för ett par veckor sen upptäckte vi ju att hon hade fått svarthaka så vi började behandla henne och det försvann! Sakta men säkert blev de svarta prickarna färre så vi slutade olja in hennes haka. Men i fredags/lördags(?) upptäckte vi en ny svart prick. Fast mer koncentrerad den här gången, en intensiv prick så att säga. Så nu blir hon tvättad igen, morgon och kväll med olja och en babytandborste och hon tycker inte om det! Uschanimig vad hon ogillar det. Även fast hon får tonfisk efteråt.
 
Men jag tror att det är själva oljan hon ogillar. Det blir ju oljigt i pälsen efteråt och hon kämpar hårt med att försöka tvätta bort det men det går inte jättebra. Stackars lilla tjockiskatt.
 
Men vem vet?! Det är ju tisdagförmiddag nu, när det här publiceras kanske det svarta är borta?! Vi får se helt enkelt.
Jag bestämde mig för att bryta dagens tristess med att strosa lite på stan. När jag ska låsa ytterdörren ser jag att det hänger ett litet paket på dörrhandtaget! Till mig!
 
 
En påse med pärlor och snören samt en lapp. Och notera, lappen är lila och paketsnöret är grönt! På lappen fanns ett meddelande:

"Att gifta sig kostar ibland
lite pengar. Dom får man
oftast jobba ihop.
Andra saker kostar också
pengar och även då får man
oftast jobba för det.
 
Ditt jobb idag är att skapa
8 st pärlarmband i valfritt mönster
och färger. Du har två prototyper
här också. Tillsammans blir det
10 armband.
 
Deadline är fredag kl. 16.00
Vidare instrukioner kommer
att följa.
 
Lycka till!"
 
Så, jag tog en snabb promenad på staden. Sen gick jag hem och skapade armband för fulla muggar. Vega tyckte att pärlorna var väldans spännande. Jag tycker med att det här är spännande!
Ni kanske minns att jag i maj beställde en liten hög med böcker?  Hursomhelst, de böckerna tog ju slut för ett tag sen, plus att böckerna som vi köpte i Mariefred när vi var där på Riddardagarna också är utlästa nu! Förutom en ynka bok då, den som sambon har lagt beslag på och jag orkar inte läsa om honom just nu. Det blir så knöligt på kvällarna då. 
 
Så, ni inser kanske mitt problem häääär? Alltså, mitt problem förutom att jag tydligen missbrukar användandet av vokaler just nu men men. Jo, men mitt problem är ju att jag inte har något nytt att läsa! Så, för att fixa detta beställde jag böcker igår med. Hoho, märks det att vi håller på och sparar pengar inför bröllopet eller? Piano och böcker... Hursomhelst. Det är nu i dessa ungdomsdagar som man får unna sig! I vilket fall så beställde jag dels en pianobok och så två skönlitterrära som jag hoppas på.
 
 
Men nu får det räcka med spontanshoppningen/slösandet. Nu ska jag bara köpa nödvändiga saker! Typ som hårsnoddar och så är faktiskt min parfym totalt slut och jag måste ha en ny snarast... Och idag ska vi åka till Erikslund med Eric och Fran och shoppa lite mer...