Bigfoot bor numer i mitt hus...

0kommentarer

Idag efter jobbet åkte jag in till staden med maken, han hade hittat ett par superbra supervarma vinterskor som egentligen var svindyra men som nu var rea på och bara var lite dyra. I min storlek också! Så vi åkte dit. Högerfoten kändes helt okej, det var bra rum för tårna att vifta omkring och jag kände på direkten att de var supervarma.
 
För säkerhetsskull provade jag den vänstra skon också, det brukar jag vanligtvis inte göra men gjorde nu av någon anledning. Bara för att upptäcka att stortån skavde! Visst att skor töjer sig när folk provar dem men inte så mycket! Mycket mystiskt, den enda förklaringen var att min vänstra fot var lite större än den högra. Expediten började berätta att det egentligen är galet att det alltid är högerskon som står framme för provning eftersom majoriteten av Sveriges befolkning har större vänsterfötter än deras högra. Vi bestämde oss för att mäta min fot för att se exakt hur mycket större vänstern var mot högern. 
 
Och hör och häpna! Ännu en grejj med mig som är ONORMAL! Vanligtvis brukar det skilja ett par millimeter på fötterna. På mig skiljde det ÖVER 1 CENTIMETER! Alltså seriöst?! Hur är det möjligt att jag inte märkt detta någon gång i hela mitt liv?! Jag ringde och frågade min mamma om hon inte hade märkt att hennes yngsta dotter är onormalt skev i kroppen men det hade hon aldrig märkt. Nu när jag tittar på min vänstra fot ser den helt groteskt stor ut. Och inte fanns skorna i en större storlek heller, för den fanns inte i så STORA STORLEKAR! 
 
I feel so very sad. 
 
 
Hursomhelst. Igår på radio pratade de om att det snart är år 2020. Det är inte klokt! Det fick mig att tänka på hur man ska säga årtalet då. Just nu brukar jag säga Tvåtusenfjorton (2000 14). Jag kan inte riktigt med att säga Tjugohundrafjorton (20 100 14), vet ej varför. Men jag tror inte att det kommer kännas smidigt att säga Tvåtusentjugoett (2000 20 1) liksom. Tjugohundratjugoett (20 100 20 1) känns ju också helt tokigt.  Man kanske kommer säga Tjugotjugoett (20 20 1)?
 
Idag var det så sjukt lerigt ute på gården på jobbet att vi var tvungna att spola av de små lerbollarna med vattenslangen innan vi gick inåt. Barnen var förtjusta. Vi i personalen var mindre förtjusta. Ett barn fastnade i en lerpöl så att när vi försökte lyfta upp hen så fick vi bara upp barnet, stövlarna var kvar i dyn. Chefen tog barnet och jag försökte få upp stövlarna men de satt som sten! Jag drog så hårt jag kunde och när de väl lossnade for jag bakåt och satte mig rakt i nästa lerpöl. Detta var också barnen väldigt förtjusta över. Inte jag. 
 
Nu ska jag sörja mina monstruösa fötter och fila mina fingernaglar som inte heller tyckte om lervällingen utomhus.

Kommentera

Publiceras ej