Egentligen sitter jag och skriver på min inlämning till skolan. Haha, det trodde jag inte att jag skulle skriva igen här! Tittar man bakåt några år i arkivet är de allra flesta av mina inlägg pauser från tentaskrivande. Konstigt att mina gamla rutiner och instinkter bara kickar igång igen. Imorse fick jag ett galet sug att spela Sims, också något som jag gjorde flitigt förut när jag egentligen skrev hemtenta. Och som vanligt har jag väntat in i det sista med att göra färdigt inlämningen, imorgon ska den in nämligen. Är ni förvånade? Inte jag heller. Jag trodde att jag hade mognat, lärt mig något av högskoletiden men tydligen inte. Hehe. 
 
Maken är ute och breddar gången, nu är det andra sidan som tas. Det ser ut att bli bra. Ute är det strålande väder och här sitter jag och slösar bort tid på att blogga istället för att träna. 
 
Igår blev vi äntligen färdiga med den lilla klädkammaren/skrubben också! Vi slet ut all inredning för flera månader sen och sen har det bara stått. Ofärdigt och irriterande. Nu är det äntligen klart!
 
Före
 
Och efter
 
Det är lite svårt att ta bilder eftersom det är ett väldigt litet rum med fyra dörrar in! Hursomhelst. Vi valde att ta bort funktionen som dålig klädkammare eftersom vi har ett helt rum på övervåningen som klädkammare. Jag ville gärna ha en ordentlig städskrubb. Den enda städförvaringen vi har haft hittills är två väldigt smala och små hyllor i köket där ingenting fick plats. Allt ni ser i bokhyllan låg antingen på de två hyllorna eller utspridda runt i huset och var ivägen. Så jag är jättenöjd! 
 
Nej, om jag skulle plugga lite igen då?
Idag var det strålande väder! 15 grader varmt och jag hade min nya skinnjacka på mig. Ljuvligt! 
 
Vid 12 mötte jag upp mamma, lillebror och storasyster för en stund på relaxavdelningen på Spakällan här i stan. Det var mammas julklapp från oss. Vi satt en timma och bubblade och åt lite frukt och hade det trevligt. När jag skulle hemåt igen svängde jag in på Coop som låg nära där jag hade parkerat och köpte en magnumglass. Den åt jag i bilen med rutorna nervevade och musik som spelade. 
 
Hemma sen for jag och maken till Jula, vi ville köpa en förvaringshylla att ställa i den lilla skrubben mellan sovrummen på bottenvåningen. Vi köpte ingen, det enda vi köpte på Jula var varsin glass, även denna gång blev det en magnum. Jag gillar dem, fast de är lite dyra så det är ett lyxköp egentligen. Vi köpte ingen hylla för vi kom fram till att vi ska använda en av bokhyllorna vi redan har hemma istället. 
 
När vi kom hem började maken med att ändra lite på stengången framför huset, den är lite för smal så tanken är att det ska läggas en ram med stenar. 
 
Sen började jag laga mat och maken började lägga golv i skrubben. Bägge resultaten blev bra! Jag gjorde gryta på en bit älgkött vi har haft i frysen ett bra tag. Det blev jättegott! Jag gillar att göra grytor, det är rätt roligt att stå och krydda lite och reda lite och ha sig. 
 
I måndags vaknade jag upp och kände mig lite stel i nacken, det stramade liksom. Jag åkte till jobbet och kände av nacken mer och mer. När vi var ute på förmiddagen slog det till och nackspärren var ett faktum. Jag tillbringade 20 minuter liggandes på trätallen utomhus på rygg för det var den enda bekväma ställningen jag kunde hitta. 
 
Väl inne alternerade jag mellan att ligga på golvet i de rummen som barnen var i. Som tur var var det bara sex barn på hela dagen på grund av sjukdom och det var bara stora barn. Så de kunde i stort sett sköta sig själva så länge jag var i rummet. Problemet var bara att så fort jag hade kommit ner och lagt mig på golvet så bytte alla barnen rum... Men men. Jag härdade ut fram till mellis, sen kom maken och skjutsade hem mig. Ingen chans att jag kunde köra bil med min nacke. Jag mådde illa bara av att röra mig minsta lilla.
 
Sen igår, tisdag, var jag hemma och vilade. Ägnade större delen av förmiddagen åt att ligga på spikmattan och det hjälpte! Framåt kvällen var jag riktigt rörlig och maken kunde skjutsa in mig till stan så jag kunde få hem min bil. Sen eftersom jag hade ägnat hela dagen åt att titta på Cityakuten så tog jag en snabb sväng på tunan också innan nacken blev alldeles för trött.
 
Idag var jag på jobbet, nacken är lite stel men inte så farligt. Förhoppningsvis är det helt borta tills imorgon men jag ska ta det lugnt hela veckan tänkte jag. 
 
Ni som misstror spikmattans magiska krafter, ni har fel! Igår somnade jag på den. Den hjälper mot allt.
 
Här ligger jag och har nackspärr. På bilden hade jag linne för ryggen men sen åkte det också av. Det hjälper bäst om man inte har något tyg mellan. 
 
 
 
Och så blev det helg. Igår var det min lediga fredag och jag hade tänkt åka till gymmet. Men det gjorde jag inte. Då tänkte jag plugga. Men det gjorde jag inte. Sen tänkte jag städa. Men det gjorde jag inte. Hehe.
 
Så, vad gjorde jag då? Jag åkte över till Fran och var barnvakt en stund när Frallan var tvungen att göra några ärenden. Det gick bra. Vi hängde lite i (baby)gymmet och tog sedan selfies efter träningen.
 
Sen for jag hemåt och kollade på film tills dess att maken kom hem från jobbet. 
 
Förresten så vill ni väl ha en uppdatering angående hur det går med den nya foderautomaten åt katterna och huruvida de har slutat väckt mig?! Såklart att ni vill det. 
 
Det går bra! I två veckor nu har jag fått sova tills klockan ringer! Det är ljuvligt. Fast imorse väckte Wilma mig vid 6.30, hon var galet gosig. Jag hoppas att det bara var en engångs-attack-gos-grejj. Vi får se. 
 
Just nu är maken ute och tar bort häck med grannen. Mellan oss och grannen har det stått en två meter hög häck med stora vassa taggar. Både grannen och vi har tröttnat på den. Speciellt grannen eftersom att taggarna är så vassa och stora att de vid ett tillfälle har punkterat hans bildäck! Nu ryker den.
 
 
Nu är vi tillbaka från vår roadtrip, eller ja vi kom väl hem för tre-fyra timmar sen kanske men sedan dess har vi packat upp, umgåtts med katterna och handlat mat. 
 
Alltså, tidigt i går morse (lördag) begav vi oss ut på vägarna. Resan gick bra förutom hård blåst och ett självmordsbenäget rådjur som kastade sig ut framför bilen så att maken fick göra en tvär sväng mitt på motorvägen. Sen när vi hade åkt förbi Söderköping och började komma neråt i landet, då slutade det finnas mackar och matställen utefter vägen! Folk blir tydligen aldrig hungriga när de är ute och åker i södra Sverige. Det blev jag och det blev ett par långa timmar innan vi kom fram till ett litet Sibylla utanför något minilitet samhälle mitt i ingenstans.
 
 
När vi sen kom fram till Karlskrona var hotellet jättemysigt!
 
 
Sen var det dags för showen! Man fick inte ta bilder under tiden, den medelålders kvinnan framför mig ignorerade detta och tog kort ändå... Inte jag. Jag tog kort i pausen. Jag hade lite problem i början när vi hade satt oss för det var rätt brant och jag drabbades av akut höjdrädsla. Sen var jag rädd för att jag plötsligt skulle ramla ner från min stol, trilla ner och slå ihjäl mig. För jag ramlar så ofta av stolen.... Efter ett tag hade jag vant mig och var inte orolig. 
 
Showen var jättebra! Fast jag måste nog säga att Peter Johansson som Judas sjöng brallorna av Ola Salo. Gudars vad han sjöng bra! 
 
 
Efter showen for vi hem och åt lite godis och somnade i vår fina svit. Sen har vi ägnat dagen i bilen hemåt, vi stannade till i Norrköping för att äta frozen youghurt och jag blev frälst. Galet gott! 
 
 
Maken är nere och sotar. Snart ska vi äta lite kvällsmat innan det är dags för dusch och sängen. Jag är trött! 
Om en liten stund ska vi iväg och hämta pizza och sen åka till Eric och Frallan så det blir en snabblogg. 
 
Denna vecka har vi beskurit våra äppelträd, bara ett kvar men soptunnan blev full av kvistar så det får vänta.
 
 
Jag har även varit på brandutbildning och lärt mig alla faror med eld. Jag gick därifrån med en ångest och vetskap om att det räcker med ynka tre minuter innan ett vardagsrum är helt övertänt. Det tar ju iallafall 30 minuter för brandbilen att hinna hem hit till oss från det att larmet har gått.... Inte bra! Nu vill jag eld-säkra överallt.
 
Jag fick även släcka en brinnande sten med en filt och släcka ett fat med brinnande vätska med en brandsläckare.
 
 
Imorgon åker vi till Karlskrona för en kväll med Jesus Christ Superstar-musikalen och en natt på hotell! 
Nej men om jag skulle ta och göra er lite avundsjuka då? I tisdags hade jag öppning på jobbet så klockan ringde 5.10. Uschanimig. Jag var inte glad. Det är för övrigt inte det ni ska vara avundsjuka på! Nej nej.
 
Hursomhelst, var morgon går jag upp och ger katterna torrfoder och blötmat. Så också denna morgon. Jag var trött och lite tjurig sådär som man är kvart över fem på en tisdagmorgon. På köksbordet hittade jag en överraskning!
 
 
Ett sött kort från maken där det står hur duktig och fin jag är, en frukt att äta inför mitt gympass efter jobbet och en chokladbit att belöna mig med efteråt. I paketet låg ett par jeans! Finaste goaste maken. Om jag hade kunnat infoga en emoij här hade jag gjort en med ett hjärta. Så tänk er ett litet hjärta här.
 
Jag hade köpt ett par jeans i helgen ju, detta var samma modell fast lite högre i midjan och annan färg. Så nu kan ni bli avundsjuka.
 
Anyhow. I ett par månader nu har Wilma väckt mig TIDIGT på morgnarna, då är hon hungrig. Det spelar ingen roll om det redan fanns blötmat kvar från kvällen innan, nej nej. Hon vill ha torrfoder. Alla andra katter i världen älskar blötmat, Wilma vill ha torrfoder. Hursomhelst. Hon väcker mig inte försiktigt eller bara en gång. Nej, hon sitter och daskar mig i ansiktet med sin tass, om och om igen. När jag inte går upp, för vaknat har jag ju, så börjar hon dra mig i håret! Hon tar tag i en hårtest och drar, igen och igen. Om jag har varit så dum att jag öppnat ögonen och tittat på henne och sen blundat igen så tar hon sin tass och försiktigt försiktigt petar mig på ögonlocket, utan klor, så att jag ska titta på henne igen. Hon ger aldrig upp heller. Jag har knuffat henne, mer och mer hårdhänt. Det leder bara till att hon väntar en stund tills jag somnat om och så fortsätter hon. Hon brukar börja runt 4.30 och så fram tills jag går upp. Inte kul! 
 
Så nu har vi köpt en automatisk foderautomat som går på timer. Vi har haft den i två dagar, första kvällen hade Vega extrema svårigheter med den. Hon kunde känna doften av torrfodret men kom inte åt den! Inte roligt.
 
 
Det ledde till att den första morgonen började de väcka mig klockan 2.29 istället.... Inte roligt när maten skulle öppnas vid 5. Imorse däremot kom Wilma och väckte mig 4.50, jag knuffade ner henne och sen kom hon inte tillbaka! Eftersom maten fanns klockan 5 sen. Jag hoppas att de snart kommer lära sig att de får torrfoder även fast jag sover. Peppar peppar. 
 
Idag skiner solen! Fast det blåser storm så det är inte jätteskönt utomhus. Vi har varit ute på tomten nu på förmiddagen och planerat för altanen, inglasningen och kattgården. Vi la ut stenar så att vi skulle se hur stort allting blir. Jag är lite tveksam men det blir nog bra. Det är väl som maken säger, bättre med en stort inglasat uterum än ett som blir för litet efter ett tag. 
I ett par veckor nu har det med jämna mellanrum dykt upp funderingar i mitt huvud, en senast igår. Det är väldigt specifika funderingar också. Funderingar som handlar om mina knäppa rädslor. Rädslor som jag alltså faktiskt flera gånger i veckan går och "oroar" mig för.
 
1. Att tappa hantlarna i ansiktet när jag ligger och har dem ovanför ansiktet. En återkommande tanke varje gång jag kör liggande hantelpress. Tänk er, ni ligger på en bänk och plötsligt träffar en metallklump på flera kilo er rakt ner i ansiktet! Uschanimig. 
 
2. Att trilla rätt ner på bastuaggregatet och bränna fast. Vi har inget skydd runt vårt aggregat och varje gång jag tänker på att basta eller Andreas pratar om det så funderar jag på hur det skulle vara att bränna sig. Och inte bara nudda aggregatet, nej nej. Utan att med hela kroppen lägga sig emot aggregatet och sen brännas fast där som en hamburgare i stekpannan med för lite smör. Hua. Tur att maken ska bygga ett skydd runt aggregatet.
 
3. Att alla elektriska apparater får ett eget liv. Jag har sedan liten haft en oro över att saker ska komma till liv. Pappa fick ställa in mina dockor in i den angränsande vinden bredvid mitt rum och stänga dörren. Fast det hjälpte inte, jag inbillade mig att de stod och klöste på andra sidan dörren och försökte komma in. Nu har dock rädslan/oron gått över till elektriska apparater. Fast ibland blir jag psykad av en stor clowndocka vi har på jobbet, speciellt när jag är själv kvar och det är mörkt ute... Hursomhelst, jag tror att tankarna gick över till elektriska apparater efter att jag hade sett The Ring, vilket för övrigt var mitt sämsta beslut någonsin. Det var säkert 10 år sen jag såg den filmen och myrornas krig psykar fortfarande ut mig. 
 
Okej, det var mina vanliga "tvångstankar". Nu ska jag nog gå och dricka lite banansaft vi köpte igår. 
Jag sitter här på kvällskvisten och sorterar bland alla mina tusentals bilder jag har skramlandes omkring på datorn. Jag försöker datera dem och kategorisera dem. Hittills har jag hittat dessa på maken.
 
 
Lilla sötnöten.
Och så blev det lördag igen.
 
Mitt finger är nu helt återställt och det är rätt otroligt hur fort man glömmer smärta. Jag minns knappt hur omständigt allting var, prova själva att knyta skorna utan att använda er av långfingret. Det är svårt, långfingret är nästan alltid med som stöd konstigt nog. Men det är ingenting man tänker på förrän det inte fungerar som det ska! 
 
Hursomhelst. Dagen började med en tripp på Tuna Park där jag hör och häpna hittade allt jag skulle ha! Man brukar ju aldrig hitta det man faktiskt letar efter men det gjorde jag så jag är nöjd. Ett par nya träningstights, vilket var väldigt nödvändigt för mina gamla träningsbrallor var en storlek för stora och helt urtvättade. Plus att de var i typ mjukisbyxematerial, nu beger jag mig in i tightsvärlden. Jag tänker mig att det kan vara skönt när man kör spinning istället för ett par sladdriga svettbyxor. Och så ett par nya jeans, super-slim-skinny-low waist från Diesel som jag inte har någon bra bild på men som är väldigt fina. 
 
För att färdigställa min vår-garderob behöver jag nu en snygg skinnjacka och ett par nya låga converse. Sen är jag nöjd. 
 
Eftermiddagen ägnade vi åt städning så nu är huset rent och fint. I fönstret nere i tvättstugan kröp det en liten nyckelpiga så det borde ju betyda att det snart är vår. Får vi hoppas iallafall!
 
Imorgon är det dags för dubbelt födelsedagsfirande. Först hos makens mormor och morfar och sen till systeryster Emelie för att fira Joakim.