Kortison och gräsklippare

0kommentarer

Jag har sedan i februari haft problem med mina fingrar, svullna och onda. I februari var jag hos reumatologen men fick inga kortisonsprutor... Jag hade fått för många, det skulle göra mer skada än nytta. Istället började jag äta kortisontabletter och så blev jag sjukskriven i två veckor. Under dessa två veckor vilade jag, tränade mycket och gick på akupunktur och fingrarna blev bättre! Jag kunde nästan knyta bägge händerna. Sen kom solförmörkelsen och det dåliga vädret och på två dagar försvann alla framsteg. Men eftersom jag inte kunde få fler sprutor så hoppades jag på att kortisonet tillsammans med akupunktur och träning skulle orka sig igenom skovet. Sen blev det kaos på jobbet och vi har varit kort om folk och jag har jobbat alldeles för mycket och jag har inte orkat träna eller haft tid för akupunktur. Fingrarna blev värre.
 
Den här veckan när det dessutom var frostnätter och blåsiga dagar fick jag nästan panik av mina fingrar. Bara av att det blåste på dem kändes som att det drogs en nål fram och tillbaka inne i leden. 
 
Så igår ringde jag till reumatologen igen. Sköterskan beklagade sig över att det inte fanns någon tid förrän nästa vecka men hon skulle prata med min doktor och se vad han kunde göra. Efter en timma ringde hon upp och sa att jag kunde få träffa min egen läkare nu idag klockan 9.15. Hon kunde inte lova att jag skulle få sprutor dock.
 
Idag var jag hos min läkare då. Han hade två "rondande" läkare som han sa. Jag fattade för att det var typ "interns" för han förklarade allt för dem vad han gjorde och de inspekterade mina fingrar med stor nyfikenhet. En av dem frågade hur länge effekten från en kortisonspruta i fingret ger och hur ofta jag har fått. Min läkare skrattade lite och svarade 
- På Johanna bryter jag mot reglerna och ger henne sprutor oftare än man ska. (Sen blev han allvarlig) Hennes sjukdom är mycket aktiv, inget annat hjälper och hon behöver sina händer. 
 
Sen fick jag sprutorna. Den första gick jättebra, jag använde mig av en andningsteknik jag lärt mig på akupunkturen. Spruta nummer två var värre. Hemskhemskhemsk. Sen de två nya läkarna som bara stod och stirrade och inte fattade att de skulle försöka lugna ner mig förrän min läkare sa till dem. Kallsvettig och illamående och jag ville bara svimma, samtidigt ska man försöka slappna av liksom. Resterande sprutor låg jag ner istället, lättare att slappna av då. 
 
Jag skriver inte detta för att andra ska tycka synd om mig. Det är inte synd om mig, jag vill inte ha medömkan och medlidande. Det finns många andra som har det sjuhundra gånger värre. Jag skriver för mig bara. Jag tycker om att ha saker dokumenterade i bloggen så att jag kan gå tillbaka och läsa. (Ironiskt eller hur eftersom jag inte uppdaterar särskilt ofta längre...) Jag tycker inte om att vara sjuk. Det suger rent utsagt och ibland är jag väldigt ledsen över att jag är sjuk men jag är väldigt glad åt att ha en förstående läkare som alltid har satt vad jag vill i första hand och behandlat min sjukdom utefter det. 
 
Hursomhelst. Jag är hemma idag och imorgon för att vila fingrarna ordentligt. Jag kan säga att jag är väldigt glad åt min nya bil, jag behöver inte växla och den är så lättstyrd! Very nice. 
 
På vägen till doktorn imorse fick jag förresten stanna för en nykterhetskontroll för första gången i mitt liv! Jag blev sjukt nervös trots att jag visste att jag både var nykter och att jag inte hade glömt min plånbok hemma. En erfarenhet rikare!
 
Anyhow. Det senaste köpet här hemma är en ny gräsklippare! Eftersom maken är allergisk mot gräspollen och jag är sjuk och svag valde vi en robotgräsklippare! I tre dagar har den klippt gräset här hemma och den är så galet rolig att titta på! Varje dag går jag ut och tittar på när den startar. Första kvällen satt vi i uterummet när den klippte på. 
 
 
Så avslutar vi med en bild på Wilma som njuter av solen i kattgården.
 
 

Kommentera

Publiceras ej