Så, det har nu gått 2,5 vecka av min semester och jag har 2,5 vecka kvar. 
 
De första två veckorna var jag ensam hemma för maken började inte sin semester förrän veckan som är nu, idag är det torsdag. Den första veckan av min semester hade jag ont i huvudet varenda dag, jättejobbig huvudvärk. Antagligen biverkning från att jag började med en ny medicin. Så min första semestervecka var rätt dålig. Fast bra ändå på något sätt för det tog mig ett tag innan jag kom i i semester-tänket liksom. Det var för övrigt också på den helgen som vi var på namngivning för lilla Nils. Årets varmaste dag typ. Det var tre eller fyra varma dagar den helgen, sen har resten av semestern varit ca 18 grader varm (kall) och molningt och regnigt vareviga dag. 
 
Andra veckans helg var vi på 2-årskalas för lilla Levi, det var en kall och regnig dag. Uschanimig. 
Den andra veckan var det dock kanske två halvsoliga dagar, fast inte särskilt varmt, kanske 20 grader. Men jag försökte suga i mig lite d-vitamin och låg på altanen och lyssnade på podcasts under tiden. Nu hade huvudvärken äntligen gått över också! 
 
Helgen som var nu hade vi inget särskilt för oss, jag var en sväng över hos Emma på fredagskvällen bara och åt god mat vilket var trevligt! Tanken var att vi alla skulle gått ut och dansat men jag blev trött så maken kom och hämtade mig och så åt vi på donken istället mitt i natten. 
 
I lördags var det riktigt fint väder där fram emot kvällen! Jag och maken satt i uterummet och njöt av solnedgången. Sen på söndag var det födelsedagskalas för min pappa, vi hade köpt ett par shorts åt honom. På eftermiddagen sen kom Eric, Fran och Isabelle över och så grillade vi. Isabelle fick sova i vårt sovrum medans vi vuxna åt. Det var jättetrevligt! En av de roligaste kvällarna på länge faktiskt. 
 
Måndagen sen, alltså för tre dagar sen, vaknade jag till ett migränanfall. Det var INTE kul! Jag har inte haft migrän på flera år så det sög rätt rejält. Hela dagen gick åt till den där skiten. Jag hoppas innerligt att jag inte ska börja få migrän nu igen varannan vecka som förut. Det var för övrigt makens första semesterdag också så det var ju en kul början för honom.
 
I tisdags höll vi på här hemma, jag rensade ogräs i nya gräsmattan och maken grävde hål. Vi håller på och återställer tomten nu från dräneringen för två år sen. Vi kom fram till att vi vill ha en liten altan på framsidan av huset också, för att få skugga under soliga dagar. Det blir ju 50 grader varmt på baksidan när solen skiner, vilket den dock inte har gjort den här sommaren men men... Så maken gräver iallafall hål på framsidan för plintarna. 
 
Igår onsdag hade jag extratid hos reumatologen för kortisonsprutor i fingrarna så jag gjorde verkligen ingenting under dagen sen. Jag var bara still och försökte vila fingrarna så mycket som möjligt. Maken började sätta plintar i hålen. 
 
Idag ska vi först äta lunch med svärföräldrarna, sen ska vi hem och maken ska fortsätta med plintsättningen. 
Så i April fyllde jag år men jag fick min födelsedagspresent i höstas och den utfördes vid Kristi Himmelfärd.
 
Det var biljetter till Kristina från Duvemåla på Göteborgsoperan! Vi bilade ner på torsdagen, musikalen var på fredagen och så åkte vi hem på lördagen sen. En perfekt minisemester! Plus att vädret var fantastiskt, här hemma hade det varit regnigt och kallt sen i februari ungefär men i Göteborg hade våren kommit. 
 
Jag har aldrig varit i Göteborg förut och jag tyckte om staden, vi strosade runt i centrum och njöt av vädret. Att hotellet var supernice var inte fel heller! För maken var det vardagsmat men för mig var det det lyxigaste hotell jag bott på. På fredagkvällen satt vi i hotellbaren och tog ett par drinkar och jag kände mig extremt världsvan. 
 
Påväg ner till Göteborg upptäckte jag att maken inte hade någon som helst aning om vad musikalen handlade om. 

Han - Det är väl en paus mitt i?
Jag - Ja på 25 minuter. Jag skulle tro att den är när de har kommit fram till Amerika.
Han - Men sluta spoila! Jag visste inte att de åker dit!
Jag - Det är typ Sveriges mest kända storyline! Det börjar i Småland och slutar i Amerika. "Åh Kristina guldet blev till sand" liksom.
Han - Jahaaa haha
Jag - Förresten, om du inte visste det så är det en tjej som heter Kristina med också.
 
Men hursomhelst. Musikalen var fantastisk! Musiken, sångerna och allt var helt underbart. Vi hade beställt så att i pausen fanns det smörgås och dryck till oss vid ett bord. Hela helgen kändes bara lyx. 
 
Fast jag måste erkänna att det är inte svårt att imponera på mig. Bara någonting glänser eller har en fin färg så är jag nöjd typ.
 
 Här är jag och maken i hotellhissen.
Dagens lärdom är att när man har ont i halsen och huvudet så är det dumt att sjunga Jar of hearts så högt och ofta man kan.
 
Du kommer ångra dig efteråt. 
  
Så jag var på apoteket idag och hämtade ut mer medicin. Jag står på ett biologiskt läkemedel som heter Enbrel. Jag använder en injektionspenna i låret en gång i veckan.  Det är svårt att tro och det låter löjligt men det gör faktiskt väldigt ont att injicera medicinen. Som tur är tar det bara ett par sekunder och sen är det över men det är plågsamma sekunder och då tycker jag ändå att jag är rätt van vid smärta nu. Hursomhelst.
 
Jag är väldigt glad över högkostnadsskyddet som finns här i Sverige. Idag hämtade jag ut fyra stycken injektionspennor och jag behövde "bara" betala 2 200:- Visst det är rätt mycket pengar men de där fyra pennorna skulle egentligen ha kostat 10 400:- !! 
 
Jag har köpt Enbrel i två år nu. Så 10 400:- i månaden. Gånger 12 månader. Gånger 2 år. Det är 294 600:-!!! Herregud! Jag har aldrig räknat ihop det förut. Och det jag har betalat är 6 000:- bara. Tack Sverige för högkostnadsskyddet! Himla tur att jag inte bor i Amerika känner jag. 
 
Men! Det var inte det jag skulle berätta om. Jag skulle berätta om själva betalningen eller snarare strulet med betalningen. Det var lång kö på apoteket och varje människa tog eeeevigheter på sig i kassan, efter en stund insåg jag att det var när folk betalade med kort som det tog lång tid. Till slut blev det min tur, jag bokar alltid medicinen via internet för det är inte alltid som den finns inne på apoteken så jag förväntade mig att det skulle gå fort. Jag visste att jag skulle få börja på en ny högkostnadsperiod så jag hade fört över pengar till mitt kort. Det tog lååååång tid när jag skulle betala och sen plötsligt stod det "medges ej". Jag visste ju att det fanns pengar. Så vi provade igen. Funkade inte. Jag provade ett annat kort. Funkade inte. Vi gick till en annan kassa. Det funkade inte. 
 
Som tur var låg en bankomat precis utanför så jag gick och tog ut pengar och kom in igen. Kassörskan tittade på mig och sa "Jaså du hade pengar på kortet ändå!" Suck. Och sen fortsatte hon med "Ja banken har nog infört en köpgräns på ditt kort, du kanske har övertrasserat det nyligen?"
 
Liksom seriöst! Får hon ens säga så?! Det var ju uppenbarligen något fel ja (min gissning är antingen överbelastning för det var måååånga som handlade eller problem med kontakten till banken)
men hon kan inte bara anta att jag har övertrasserat mitt kort?! Tror dessutom att mastercard inte har någon köpgräns så länge det finns pengar på kortet? Jag svarade bara att jag aldrig har någon köpgräns och sen gick jag. Hon var väl en surtant och avundsjuk på alla lediga människor. 
 
Jag blev sur på henne iallafall. 
 
Jaja. Idag är det Valborg och hittills skiner solen iallafall. Förra året ösregnade det vill jag minnas och jag och maken tittade på brasan från vårt vardagsrumsfönster. Brasan är alltid på andra sidan åkern så vi har perfekt utsikt. Jag har lagt kyckling på marinad i kylen.
 
Och just det! Jag hjälpte en främling inne på Coop också. Hon letade efter laktosfri potatissallad och ingen av personalen kunde hjälpa henne. Men jag visste för en annan ur deras personal visade maken förut vilken potatissallad som är mjölkfri och det är faktiskt Rydbergs! Inte deras creme fraiche-variant (uppenbarligen) utan deras andra. Den görs på majonäs. 
Jag har sedan i februari haft problem med mina fingrar, svullna och onda. I februari var jag hos reumatologen men fick inga kortisonsprutor... Jag hade fått för många, det skulle göra mer skada än nytta. Istället började jag äta kortisontabletter och så blev jag sjukskriven i två veckor. Under dessa två veckor vilade jag, tränade mycket och gick på akupunktur och fingrarna blev bättre! Jag kunde nästan knyta bägge händerna. Sen kom solförmörkelsen och det dåliga vädret och på två dagar försvann alla framsteg. Men eftersom jag inte kunde få fler sprutor så hoppades jag på att kortisonet tillsammans med akupunktur och träning skulle orka sig igenom skovet. Sen blev det kaos på jobbet och vi har varit kort om folk och jag har jobbat alldeles för mycket och jag har inte orkat träna eller haft tid för akupunktur. Fingrarna blev värre.
 
Den här veckan när det dessutom var frostnätter och blåsiga dagar fick jag nästan panik av mina fingrar. Bara av att det blåste på dem kändes som att det drogs en nål fram och tillbaka inne i leden. 
 
Så igår ringde jag till reumatologen igen. Sköterskan beklagade sig över att det inte fanns någon tid förrän nästa vecka men hon skulle prata med min doktor och se vad han kunde göra. Efter en timma ringde hon upp och sa att jag kunde få träffa min egen läkare nu idag klockan 9.15. Hon kunde inte lova att jag skulle få sprutor dock.
 
Idag var jag hos min läkare då. Han hade två "rondande" läkare som han sa. Jag fattade för att det var typ "interns" för han förklarade allt för dem vad han gjorde och de inspekterade mina fingrar med stor nyfikenhet. En av dem frågade hur länge effekten från en kortisonspruta i fingret ger och hur ofta jag har fått. Min läkare skrattade lite och svarade 
- På Johanna bryter jag mot reglerna och ger henne sprutor oftare än man ska. (Sen blev han allvarlig) Hennes sjukdom är mycket aktiv, inget annat hjälper och hon behöver sina händer. 
 
Sen fick jag sprutorna. Den första gick jättebra, jag använde mig av en andningsteknik jag lärt mig på akupunkturen. Spruta nummer två var värre. Hemskhemskhemsk. Sen de två nya läkarna som bara stod och stirrade och inte fattade att de skulle försöka lugna ner mig förrän min läkare sa till dem. Kallsvettig och illamående och jag ville bara svimma, samtidigt ska man försöka slappna av liksom. Resterande sprutor låg jag ner istället, lättare att slappna av då. 
 
Jag skriver inte detta för att andra ska tycka synd om mig. Det är inte synd om mig, jag vill inte ha medömkan och medlidande. Det finns många andra som har det sjuhundra gånger värre. Jag skriver för mig bara. Jag tycker om att ha saker dokumenterade i bloggen så att jag kan gå tillbaka och läsa. (Ironiskt eller hur eftersom jag inte uppdaterar särskilt ofta längre...) Jag tycker inte om att vara sjuk. Det suger rent utsagt och ibland är jag väldigt ledsen över att jag är sjuk men jag är väldigt glad åt att ha en förstående läkare som alltid har satt vad jag vill i första hand och behandlat min sjukdom utefter det. 
 
Hursomhelst. Jag är hemma idag och imorgon för att vila fingrarna ordentligt. Jag kan säga att jag är väldigt glad åt min nya bil, jag behöver inte växla och den är så lättstyrd! Very nice. 
 
På vägen till doktorn imorse fick jag förresten stanna för en nykterhetskontroll för första gången i mitt liv! Jag blev sjukt nervös trots att jag visste att jag både var nykter och att jag inte hade glömt min plånbok hemma. En erfarenhet rikare!
 
Anyhow. Det senaste köpet här hemma är en ny gräsklippare! Eftersom maken är allergisk mot gräspollen och jag är sjuk och svag valde vi en robotgräsklippare! I tre dagar har den klippt gräset här hemma och den är så galet rolig att titta på! Varje dag går jag ut och tittar på när den startar. Första kvällen satt vi i uterummet när den klippte på. 
 
 
Så avslutar vi med en bild på Wilma som njuter av solen i kattgården.
 
 
Sitter och lyssnar på Nightwish senaste album, Endles Forms Most Beautiful. Jag är sorgligt nog inte jätteimponerad, inte ännu iallafall men jag har å andra sidan inte lyssnat in mig riktigt. Ny sångerska igen och allt. Oh well. Deras album Imaginaerum behövdes dock inte alls lyssnas in... Där var det awesome från början. Hittills är Élan min favoritlåt på albumet. Den är bra. Just nu sitter jag med hörlurar och lyssnar men jag ska dra på den högt sen i våra riktiga högtalare någon dag.
 
 
Aja, oavsett så kommer de till Stockholm i höst! Finally! En riktig spelning i Sverige! För något år sen har jag för mig att de spelade på någon festival men det är ju inte riktigt samma sak. Jag håller på och försöker övertala maken att vi nog måste köpa biljetter. Typ imorgon. För vem vet om de plötsligt tar slut nu när de äntligen är i Sverige?! Jag har för övrigt aldrig varit på en riktig musikkonsert så det är väl på tiden nu kan jag tycka också. 
 
Jag hade tänkt skriva lite om mina funderingar kring olikheterna i hur män och kvinnor duschar. Eller ja, iallafall skillnaden som jag har märkt mellan mig och maken men jag hinner inte. Snart börjar Big Bang Theory och jag måste jaga bort maken från playstationet så jag kan kolla på tv. Men jag säger bara detta. Skillnaden ligger inte i själva duschen utan hudvårdsrutinerna runtomkring. 
I två veckor nu har jag varit förkyld, förra veckan är jag rätt säker på att jag hade bihåleinflammation. Det var inte roligt! Men eftersom det var långhelg (påsk) så kunde jag inte ta mig till en vårdcentral så jag härdade ut hemma. Väldigt ynklig var jag. Jag fick näsblod och sår i näsan (fresch!) av all nässpray så maken köpte sån där saltvattenspray med aloe vera som skulle vara bra för näsan. Perfekt tänkte jag! 
 
Inte tänkte jag på att med totalt stängda bihålor så kunde ingen saltvattenspray hjälpa... Glad i hågen lutade jag mig över handfatet för att saltvattenspraya näsan och höll på att drunkna. Allt saltvatten rann rakt ner i halsen istället för det var ju stopp upp i näsan. Hualigen. Så ett tips till er som vill skölja näsan. Se till att det är någorlunda öppet till bihålorna. Nu är jag "bara" förkyld, en evighetsförkylning som aldrig verkar ta slut. Nu har maken också blivit förkyld så vi går runt och snorar och är allmänt fräscha. 
 
Idag är det lördag och vi har mest tagit det lugn. Det var rätt bra väder mitt på dagen så vi byggde lite inredning till kattgården i solskenet. Eller ja, maken byggde och jag hjälpte till/tittade på. En hörnhylla och en trapp från sovrumsfönstret bland annat. Det ska till lite mer klättringsgrejjer, vi letar efter ett träd att ställa in som kissarna kan klättra på exempelvis. Det är roligt med projekt som inte tar särskilt lång tid. 
 
 
Sen kan jag berätta att jag nu sitter i matrummet och bloggar. Maken har rivit ner väggen och vi kan nu "använda" rummet igen. Iallafall tills vidare. Tills vi börjar med nästa steg som jag tror kommer att vara att sätta igen det gamla dörrhålet ut till korridoren. 
 
 
Och så har vi köpt ny bil till mig! Jag har inte berättat detta men min gamla braiga bil började trilla i bitar. Värmen gick sönder bland annat (under tiden som den var inne på service vilket jag tycker är väldigt misstänksamt men men...) och så var det en hel del andra saker som behövde fixas men att värmen gick sönder var spiken i kistan. Vi har pratat länge om att skaffa en ny bil till mig eftersom jag ibland har svårt att växla med mina onda händer så då slog vi slag i saken och köpte en ny fin bil som är automat. 
 
 
Jag skrev förut om att en funktion i vår nya teve inte fungerade. Ljudet i spotify-appen bara sprakade och lät allmänt hemskt. Nu har det äntligen löst sig!  Det visade sig att det var ett fel i själva programmet och felet fanns hos alla tevear, nu håller någon utvecklare i typ Kina på att undersöka felet. Vi däremot slipper felet för vi fick en nyare modell av teven! Modellen dyrare och med 3D så vi är nöjda. Vi måste däremot köpa ett nytt väggfäste men det är inte så väldans farligt faktiskt med tanke på att den nya teven är bra mycket dyrare än den vi faktiskt köpte. 
 
Och så avslutar vi med en instagrambild på mig i min nya rosa tröja när jag hade en snyggdag för ett par veckor sen. Det var ett tag sen jag hade en snyggdag. Nu har jag bara haft snordagar, genomskinlig hy med röd näsa och idag vaknade jag med tre underjordiska finnar på hakan. Oh yes! 
 
 
För övrigt, vad sjutton har jag för ansiktsform? Typ oval eller rund? 
Nu så är det söndag och jag sitter här i soffan med mina nya hörselkåpor. Varför gör jag det kanske ni undrar? Jo för att maken håller på och bilar bort en vägg bara några meter ifrån mig. Det låter en hel del ska jag säga. Wilma blev så rädd när han började att hon i panik sprang upp på vinden och gömde sig. Lilla fegisen. Vega är inte lika rädd, hon ligger här i soffan bredvid mig men hon verkar väldigt missnöjd med allt oljud. 
 
Jaja, vi kom nyss hem från K-rauta där vi köpte just hörselkåpor, skyddsglasögon och en slagborr med bilfunktion. 
 
Men om jag skulle börja från början då? 
 
Vi har i nuläget ett väldigt litet kök, det får plats ett litet bord för två där. Sen har vi ett matsalsrum som ligger bredvid vardagsrummet. Mellan dessa två rum har det varit en halvvägg eller som ett stort fönster. Jag har tyckt om denna öppning, det är liksom lite charmigt så men tyvärr inte jättepraktiskt.
 
 
Vi har länge velat och funderat på hur vi ska göra med vårt kök. Slutligen landade vi i att det nuvarande köket får vara kvar där det är och så rustar vi upp det fint. Sen att vi skulle fixa till matrummet till en riktig "matsal". Väggarna skulle målas i en fin färg och maken skulle bygga en väggfast bokhylla längs ena hela väggen och så skulle det bli ett mysigt rum. Att fixa iordning matrummet skulle vara ett "enkelt" projekt som inte skulle ta särskilt lång tid så maken började med det i veckan. Först flyttade vi ut alla möbler därifrån och så revs tapeten. 
 
 
Då när man såg hur stort rummet faktiskt var så ändrade vi oss. Det blir nog bra med ett kök där ändå! Synd bara att vi inte har tillräckligt med pengar för att bygga ett kök just nu, vi skulle ju hålla på och återställa tomten och lägga gräsmatta haha. Hualigen. 
 
Hursomhelst, maken började med att ta bort den där halvväggen mellan vardagsrummet och matrummet. Han hackade loss den för hand vilket faktiskt gick rätt fort! Ca 3 timmars effektivt arbete inklusive städning och bortforsling av all sten då. 
 
 
I matrummet just nu är det som en inbyggd fyrkant, från andra sidan är det en liten klädhängarhörna. Såhär.
 
 
Det är den som maken håller på och tar bort just nu! Vi kan inte ha ett kök där om den där fyrkanten tar bort en massa plats. Det blir alldeles för litet.
 
Så planen är just nu att vi tar bort den där fyrkanten och sätter igen dörrhålet som är bredvid ut till korridoren. Så får den nya dörren till köket bli här där klädhängaren har varit. Ungefär såhär har vi tänkt att köket ska bli sen. Det är ritat lite snabbt i elgigantens köksverktyg. 
 
Vi har redan hunnit ändra oss massor gällande kökets utformning, i förra veckan tänkte vi att det skulle vara såhär!
 
 
Men nu när vi har tänkt efter ett tag så vill vi nog ha en till dörr in till köket, inte bara ingång från vardagsrummet och då kommer det antagligen bli förslag nummer ett. Om vi inte ändrar oss igen. Den som lever får se!
 
Igår på dagen var jag barnvakt en liten stund åt Isabelle när maken och Eric var och tränade. Vi gick bort till pizzerian och postade ett brev. Sen satt vi på en bänk, åt banan och tittade på bussarna som åkte förbi. Sen gick vi hem. Man kan nästan se pizzerian från vårt fönster men hela promenaden tog ungefär en timma. 
 
Igårkväll kom Ida och Pontus över på en spontantvisit. Det var trevligt! De skulle egentligen gått på teater i huvudstaden men den blev inställd så då kom de hit istället. Vi ägnade 30 minuter åt att försöka lära oss reglerna till ett av spelen som maken och jag fick i julklapp. Sen gav vi upp och bytte spel till ett spel där vi faktiskt kunde reglerna istället.
 
Oh well. Nu är det dags för mig att återigen gå och se om plasten håller tätt eller om jag måste förstärka med mer plast och tejp. Jag har redan sprungit ifrån det här blogginlägget säkert fem gånger för att skydda sofforna med lakan, tejpa mer, lägga handdukar runt dörrspringan etc... Dammet tar sig igenom överallt! Jag blir galen. Men nu har han redan tagit bort halva väggen. Det tog ungefär en timma. Så maken jobbar på bra! Han är duktig. 
Alltså, idag är det torsdag och ända sen i helgen har det verkligen varit vår! Jag har haft altandörren öppen varenda dag och katterna har kunnat gå in och ut i sin kattgård.
 
Idag satt jag kanske en halvtimma med dem ute i kattgården. Jag hade lagt ut en filt för dem att vila på men Wilma blev rädd för filten. Så jag satte mig där så att hon skulle se att den inte var farlig och sen blev jag kvar. Det var så skönt att bara sitta där i solen! Efter ett tag kom Wilma fram och gosade lite med mig men hon ville inte lägga sig på filten.
 
Annars idag har jag varit och gymmat, kommer ha hemsk träningsvärk i rumpan tror jag för jag mördade på med squats + 27 kilo. My god vad jobbigt men så är det. Jag har blivit så fruktansvärt svag att jag får börja någonstans. 
 
Sen när jag kom hem var det så fint väder att jag inte ville gå in. Så jag städade min bil för första gången sedan vi köpte den... Den var väldigt dammig om jag säger så! Och det syntes verkligen i solskenet. Jag släpade ut både dammhink och dammsugare och städade. Fick inte bort allt hundhår och sånt men det mesta och dammet bakom ratten är no more. Sen gick jag en promenad bort till sorteringen och slängde lite småkartonger. Sen satt jag i solen med kissarna.
 
Just nu väntar jag på att degen ska jäsa färdigt. Jag provar att baka eget glutenfritt bröd! Eller ja, jag köpte en sån där färdig mjölmix och så följde jag instruktionerna på baksidan men det räknas ändå! Jag hoppas att det blir bra. 
 
För övrigt kan jag berätta att min omlagda kost hittills inte gjort någon skillnad på mina leder, det kan ju ta månader tänker jag men däremot har min mage förändrats! Sen jag slutade med mjölk och vete har den varit mycket plattare än förut. Så det var en trevlig överraskning!
 
Nu har degen jäst färdigt!
Förresten, jag förde nyss över mängder med bilder från mobilen till datorn. 
 
Vi börjar med två bilder från i höstas, vi var bjudna på en maskerad där temat var L. Jag var Lara Croft och maken var en livräddare.
 
 
Och om vi fortsätter med maskeradbilder så kan jag visa dessa också. Vi hade en improviserad Halloween-maskerad/danskväll med familjen Karlsson. Maken ville helst inte klä ut sig alls så jag tvingade honom, samma dag som maskeraden var åkte jag och köpte fejkblod.
 
 
Eric var här den kvällen också, mitt i natten när vi hade dansat oss supersvettiga gick vi ut och svalkade oss i uterummet. Vi kom på den briljanta idén att göra ansiktsavtryck på glasdörrarna. Mindre roligt att tvätta bort dock. Vi hade kladdat ner varenda glasskiva...
 
 
Och under hösten hamnade vi också på en 30-årsfest där vi "tatuerade" oss!
 
 
Och så avslutar vi med en snyggobild på yours truly. Iklädd i sommarens favoritklänning
 
Förresten, jag förde nyss över mängder med bilder från mobilen till datorn. 
 
Vi börjar med två bilder från i höstas, vi var bjudna på en maskerad där temat var L. Jag var Lara Croft och maken var en livräddare.
 
 
Och om vi fortsätter med maskeradbilder så kan jag visa dessa också. Vi hade en improviserad Halloween-maskerad/danskväll med familjen Karlsson. Maken ville helst inte klä ut sig alls så jag tvingade honom, samma dag som maskeraden var åkte jag och köpte fejkblod.
 
 
Eric var här den kvällen också, mitt i natten när vi hade dansat oss supersvettiga gick vi ut och svalkade oss i uterummet. Vi kom på den briljanta idén att göra ansiktsavtryck på glasdörrarna. Mindre roligt att tvätta bort dock. Vi hade kladdat ner varenda glasskiva...
 
 
Och under hösten hamnade vi också på en 30-årsfest där vi "tatuerade" oss!
 
 
Och så avslutar vi med en snyggobild på yours truly. Iklädd i sommarens favoritklänning.
 
På makens födelsedag i januari åkte vi och köpte en ny tv. Aningens större skärm men mycket tunnare och med smart-TV. Vi var mycket nöjda. Den hängdes upp på väggen och allt var frid och fröjd.
 
För ca två veckor sen kom vi på att vi ville utnyttja den inbyggda Spotify-appen i teven och köra direkt från teven till förstärkaren istället för att köra via Squeezeboxen. Vi köpte en sladd för ändamålet och kopplade in. Bara för att upptäcka att någonting är trasigt eftersom ljudet skorrar som bara den. Vilket det inte gör när vi kör via Sqeezeboxen. Så vi provade en annan sladd med samma resultat. Skorrande.
 
Maken kontaktade affären där vi köpt teven. Affären skickade oss vidare till LG istället för att sköta reklamationen själva. Idag var LG hem hit och hämtade teven och gav oss ett kvitto på att vi kan hämta ut en ny tv på affären. Så maken fick åka hem från jobbet mitt på dagen för att vara här och släppa in killarna som skulle hämta teven. 
 
Efter jobbet åkte vi till affären och hämtade ut en ny teve. Maken frågade om vi kunde få någon kompensation för vårt besvär, tiden som han var borta från jobbet och lite sånt. Han frågade förgäves. Affären hänvisade till LG för allt sånt. Mutter mutter från oss.
 
Väl hemma kopplar vi in teven, får sen vänta i 30 minuter på att den skulle uppdatera sig och sen provade vi att koppla in den till förstärkaren igen. OCH DET SKORRAR! 
 
Så. Tydligen kan man inte använda tevens alla funktioner! Jag är fruktansvärt irriterad. 
 
För övrigt håller jag på och lägger om min kost för att se om mina leder blir bättre. Bort med all mjölk, kött, gluten och tillsatt socker, Plus att jag ska dricka mängder med hett vatten. Inte kallt vatten, det ska vara jättevarmt. 
 
Visste ni att jättevarmt vatten är jätteäckligt? Jag har blivit storköpare av citroner. Varje morgon kokar jag vatten, häller i min stora gröna termos, pressar i en citron och tar sen med termosen till jobbet. Prova att dricka supervarmt citronvatten till alla era måltider istället för ljuvligt kallt vatten eller mjölk för den delen! Det är inte jättegott.
 
I helgen var vi så äntligen och hälsade på hemma hos Emma, Daniel och deras lille Nils! Han var väldans liten men ruskigt söt!
Okej, inatt kom det massor med tung kramsnö. Maken åkte iväg till gymmet och lämnade mig, hans kroniskt sjuka (och dessutom full av träningsvärk) fru kvar hemma med all snö. Är det för övrigt bara jag som ser ironin i att han åker iväg för att träna när han lika gärna kunde ha skottat och fått massor av träning från det? 
 
Hursomhelst. Jag hade vaga planer på att åka och handla mat men jag ville inte göra det innan det var skottat, då trycker man bara till snön så att det blir alldeles knöligt (något som min make totalt inte bryr sig om men som jag stör mig på). 
 
Så jag kom fram till att jag bara skulle skotta bakom min bil så att jag kunde köra iväg men under tiden som jag skottade så gick ett par grannar förbi och vi utbytte artiga kommentarer om att snön var tung. När jag var färdig med att skotta bakom bilen tänkte jag först sluta och åka iväg men då kom jag på att när grannarna väl kommer tillbaka från sin promenad och ser att jag bara skottat litegrann så kommer de tro att det var för tungt för mig och att jag gav upp! Fast jag ville ge upp. Jag var på gymmet igår för första gången på länge och idag gör varenda rörelse ont. Hursomhelst, jag var tvungen att skotta färdigt. Jag vägrar ses som den där grannfrun som låter maken göra allt arbete utomhus. Vilket för övrigt inte alls stämmer då jag skottar minst lika mycket som Andreas, om inte mer. Och i somras klippte jag gräset fler gånger än vad han gjorde. Visserligen var han upptagen med att bygga en superstor altan men ändå!
 
Jaja, när jag hade skottat färdigt allt, tog ca 50 minuter, och var supersvettig så bestämde jag mig för att strunta i att åka och handla och ta en dusch istället. Fast först ville jag blogga om denna ironi i att åka iväg och träna istället för att ta ett träningspass här hemma med snöskyffeln.
 
Så, vad händer? Lagom när jag hade loggat in här för att skriva så kommer plogtraktorn! OCH PLOGAR UPP EN FIN LITEN VALL UTANFÖR VÅRT HUS! Så nu måste jag ut och skotta bort vallen innan den fryser till is och stänger in oss för alltid.
 
Fast det är inte en jättestor vall. Jag hade faktiskt skottat väldigt bra innan. 
Och så kom äntligen snön, efter en avskyvärd regnig och lerig "vinter" så kom äntligen snö! Och jag menar snö som ligger kvar på marken, snö som barnen kan åka pulka i, snö som gör världen vacker och vit. 
 
När vi bodde i stan så gick jag ofta till och från jobbet. Jag kunde gå upp en timma tidigare än vanligt och så gå till jobbet, klockan 6.30 på morgonen när jag började jobba klockan 7,30 exempelvis. Lite galet kan tyckas, okej att gå HEM från jobbet men kanske inte till jobbet tidigt på morgarna. Jag minns att jag hade långkallingar, byxor och så överdragsbyxor för att inte frysa ihjäl när jag gick i 10 minusgrader. 
 
Hursomhelst, nu när vi bor på "landet" så kan jag inte gärna gå 1,7 mil till jobbet varje dag. DET vore galet om något! Fast då och då har jag saknat dessa vardagspromenader som jag fick av att gå till och från jobbet. Det var liksom avslappnande på något vis. Så nu har jag och maken bestämt att eftersom vi har ungefär samma tider på torsdagar så ska vi samåka till jobbet. Han skjutsar mig till mitt jobb på morgonen och sen eftersom jag slutar 30 minuter före honom så ska jag gå till hans jobb. Eftersom hans jobb ligger granne med där vi bodde förut så får jag min "vanliga" promenad in till stan.
 
Idag var första dagen vi gjorde detta.Det jag hittills kommit fram till är att om jag ska traska igenom halva stan sådär så måste jag ha bättre skor. Det var superhalt att gå i mina skor jag hade idag! Fast å andra sidan hade det kanske varit halt oavsett skoval. Jag kanske skulle tagit mina Sorel-vinterkängor som jag har på jobbet? 
Eller inte kanske... 
 
Hursomhelst. När jag väl hade traskat till makens jobb så for vi iväg och tittade lite på hur Actic såg ut. Inte det i City utan på Kungsgatan. Eftersom jag är så orolig för det mesta okända så tycker jag att det känns lite jobbigt att byta gym till ett okänt men det blir nog bra. Det var rent och fräscht men jag tycker nog att Friskis nya gym kändes ljusare och öppnare på något sätt? Sen kändes hela planlösningen lite rörig men man kanske vänjer sig. Deras step-spin-yoga-pass funkar rätt bra med mitt jobbschema just nu. Friskis vårschema funkade inte alls. 
 
Nu är det dags att gå och lägga sig. 
Alltså, jag hör och ser lite överallt om hur dålig den svenska sjukvården är. Folk får vänta på akuten i flera timmar trots att man mår uppenbart dåligt osv. Jag misstror inte detta på något sätt, inte alls. Speciellt som jag har sett hur sjukvården har behandlat min make, låtit honom vänta i evigheter på remisser exempelvis. 
 
Jag däremot, jag har nästan det motsatta problemet! Nu har jag visserligen aldrig behövt besöka akuten så jag kan inte uttala mig om den men jag kan uttala mig om vårdcentraler, reumatologen och folktandvården. 
 
I torsdags vaknade jag med ont i ena örat, det liksom kändes varmt och ont helt enkelt. Alla symptom stämde perfekt in på öroninflammation. Framåt eftermiddagen gjorde det verkligen ont så jag ringde till vårdcentralen och fick en tid 40 minuter senare! 40 ynka minuter bara! 
 
Fast det var ju inte öroninflammation. Doktorn tittade in i mina öron och de var "jungfrurena" tydligen. Efter en liten undersökning kom han fram till att mitt öron-onda berodde på en infektion jag har runt min visdomstand. 
 
Så, på fredag morgon ringde jag till tandläkaren som ringde tillbaka klockan 7.45. Jag fick en tid till tandläkaren redan 8.45! Jag blev väldigt förvånad
- Oj! Det var snabbt!
- Ja vi har tre tandläkare sjuka så då fick det bli så.
 
Jag kan tycka att det borde vara tvärtom, med tre tandläkare sjuka borde jag ha fått en tid typ om två veckor men tydligen inte. 
 
Tandläkaren kunde däremot inte göra särskilt mycket. Jag har en visdomstand som stannat halvvägs uppe och inte växer mer. Jag kommer inte åt att borsta den trots mini-special-tandborste så då blir det infekterat och nu hade det blivit rätt illa rätt fort. Som trogna läsare kanske ni kommer ihåg att jag har skurit bort tandkött runt denna tand två gånger men tanden växte inte upp för det. Tandläkaren ville inte göra detta en tredje gång eftersom att det som hon sa är "onödig smärta". Det är heller inget bra alternativ att dra ut tanden för tydligen har jag bara tre tuggtänder där nere så om visdomstanden ryker så har jag bara två tuggtänder. Och det är egentligen inget fel på tanden i sig. Plus att roten ser ut som en fiskekrok så att dra ut tanden innebär en operation. Kul! Det enda tandläkaren kunde göra var att slipa ner tänderna som stoppar visdomstanden från att växa och så hoppas vi att tanden nu faktiskt kan växa. 
 
Så vad har jag gjort i helgen? Jo jag har ätit soppa och försökt borsta bakom min tand till följd av hemsk smärta och blodbad. Förhoppningen är att om jag trycker bort tandköttet med våld (?) så kommer det att dra tillbaka sig. Jag hoppas det går fort.
 
Men men, jag skulle ju skriva om min tur med sjukvården. Inte min otur med knasiga visdomständer. Så, anyway. Dessa två exempel med vårdcentralen och tandvården beskriver rätt bra min tur med att få tider tycker jag.
 
Nu kommer jag till reumatologen. De är helt fantastiska med att fixa tider till mig för kortisonsprutor. En gång i höstas hade jag tid till en fredag för sprutor i fingrarna. På måndagen hade jag så ont att jag knappt kunde göra något alls, dra upp gylfen, låsa upp dörren etc. Så jag ringde reumatologen och bad dem skriva ut någon värktablett så att jag kunde klara mig till fredagen. "Min" sjuksköterska pratade med "min" doktor och jag fick komma dit för sprutor bara någon timma senare. När jag har ringt till reumatologen och haft ont, då får jag alltid komma snabbt. Det är väldigt skönt faktiskt. 
 
Extra plus i kanten får min reumatolog-doktor som jag kanske träffar en eller två gånger per år men ändå kommer ihåg att jag har gift mig rätt nyligen och köpt hus. 
 
Idag är det makens födelsedag och det firade vi med att impulsköpa en ny tv. 
 
Imorgon är det dags för en ny vecka. Är detta den veckan då jag återigen ska ta tag i mitt liv och börja träna ordentligt och regelbundet? Javars, jag hoppas på det. Jag tänkte göra ett besök på Actic och titta lite, de har Step upptäckte jag nyss. Det var mitt absoluta favoritpass när det fanns på Friskis men det passet har utgått från deras sortiment tråkigt nog.  Plus att prisskillnaden mellan Actic och Friskis nu bara är en tusenlapp. Det kan vara värt att byta träningsställe nu kanske. Den som lever får se!
Så, 2015. Inte klokt vad tiden går fort.
 
Jag tänkte att det var dags för en uppdatering igen, det var ett tag sen.
 
Jag gick igenom massa osorterade bilder och hittade på den färdigställda altanen och kattgården!
 
 Såhär såg det ut från början.
 
 Sen ägnade maken hela sin sommar åt att bygga en superstor altan, då och då kom familjemedlemmar och hjälpte jag, (jag själv skruvade säkert tre skruvar) men det mesta gjorde maken själv. Han är duktig! Han offrade träningstid åt Ninja Warrior för att bygga på altanen. 
 
Såhär blev det utan räcken.
 
Sen tillkom det räcken och en trapp med inbyggd belysning som reagerar på dagsljus.
 
 
 Sen tillkom det en paviljong som vi fyndade för halva priset, 5000 :- istället för 10 000:-, ett utreum och en kattgård.
 
Man kommer in till kattgården genom uterummet samt matrumsfönstret och sovrumsfönstret vilket innebär att vi numer kommer kunna öppna och vädra på sommaren utan att katterna kan rymma någonstans. Första gången vi öppnade dörren in till kattgården sprang Vega ut på en gång. Wilma sprang och gömde sig under soffan. Jag försökte locka fram Wilma med godis, det gick inte. Jag försökte dra fram henne från under soffan, det gick inte. Hon sprang och gömde sig under vår säng istället. Nu hjälptes jag och maken åt att fånga in henne, sen fick maken BÄRA ut henne i kattgården. Hon var livrädd och försökte springa in direkt. 
 
Andra dagen var Wilma lite modigare. Jag fick fortfarande bära ut henne men väl ute satt hon och luktade i luften. Ända tills en traktor åkte förbi på vägen, då blev hon rädd igen. Dag tre blev hon rädd för att Andreas kom upp på altanen, UTIFRÅN!
 
Sedan dess har kattgården varit väldigt uppskattad av kissarna. De fick problem dock när det hade regnat och när det var snö där, våra kissar tycker tydligen om ett torrt underlag. I vår/sommar ska vi fixa lite rolig inredning till kissarna, lite hyllor och träd att klättra på är tanken. 
 
Så, är det dags igen alltså? Nu var det ett tag sen och mycket och lite har hänt men det tänker jag inte ta idag. En annan dag. Kanske.
 
Vad jag ska berätta om idag är vad som hände i eftermiddags efter jobbet.
 
Jag var hemma i vardagsrummet och det hade varit en totalt galen dag på jobbet. Jag vetesjutton om det var fullmåne eller vad det var men inget gick riktigt bra och barnen och jag kom aldrig riktigt till ro. Förrän strax innan lunch när jag totaltbestämde att nu skulle vi ha avslappning och de stora barnen fick lägga sig på kuddar och så lyssnade vi på lugn musik för att lugna ner oss. Då blev det bra stämning och alla andades ut.
 
Anyway. Så efter en stressig och intensiv dag ville jag stressa ner och bestämde mig för att yoga ett tag i vardagsrummet. Vilket jag faktiskt gör ibland och ska försöka göra lite oftare. Jag önskar att jag hade hittat en yogakurs att gå på den här hösten, jag tror att det skulle vara härligt. 
 
Meen! Det var inte det jag skulle berätta om, jag ska berätta vad som hände NÄR jag yogade. Bäst som jag låg på golvet och andades i lugn och ro och verkligen försökte sjunka in i mig själv så hör jag att Vega börjar busa runt. Hon verkligen röjde överallt men jag försökte ignorera och fokusera på mig själv. 
 
PANG! 
 
Plötsligt gör det jätteont i mitt huvud och sen PANG igen! Då hade galenkatten Vega med öppen mun bankat in sina tänder i mitt huvud, tar sedan en munfull av mitt hår och drar! Hon var så sjukt busig att hela hon liksom studsade samtidigt som hon spann som ett tröskverk. Så, efter att hon "bitit" mig två gånger i huvudet for hon iväg uppför trappan och lämnade mig med värkande huvud. Jag kom aldrig riktigt tillbaka till mitt yoga-mode efter det. 
 
Nu, flera timmar efteråt när jag duschade så upptäckte jag två ömma fläckar i huvudet,
 
Korkade älskade katt.
 
 
Ja semestern är slut och jobbet går bra men det är inte det jag ska skriva om.
 
Jag ska skriva om makens projekt som inte längre är hemligt! Ninja Warrior! I våras var han på uttagning och kom vidare. Idag var det dags för tävling. Så himla häftigt och han var så duktig! Jag var så galet nervös när det var hans tur. Hjärtat rusade och jag kunde inte stå still. Tack vare en kamera uppkörd rätt i ansiktet på mig så kanske ni får se mig på tv sen, hypernervös och orolig. Jag hoppas att de fokuserar mest på de som tävlar och inte på oss i publiken...
 
 
Kolla in #ninjawarriorse på insta!
Jahapp. Redan inne på sista semesterveckan, inte klokt vad tiden går fort. 
 
Förra gången vi hördes skrev jag om igelkottbebisen under trappen. Dagen efter var jag ute och när jag skulle gå in igen höll jag på att gå rätt in i en igelkott! För det var inte bara en enda liten igelkott under trappen. Nej det var 7 stycken! Och de hade ingen som helst koll på att de är nattdjur för de var ute och nosade runt mitt på dagen. Hela veckan höll de på och strosade omkring på dagen och ibland på natten. Men nu har vi inte sett dem på länge så jag undrar om de inte har flyttat iväg. Jag hoppas det. För om de ligger döda under trappen börjar jag gråta. 
 
 
Aja. Den veckan ägnade jag och maken oss åt lite roadtrips också. En dag åkte vi till Ikea för att spana på utemöbler till altanen. Vi hittade inga. Dagen efter åkte vi till Stockholm för att titta på Skånska Byggvarors uterum. Det är ett sådant vi ska ha på altanen sen.
 
Förra veckan dårååå. Andreas hade börjat jobba så jag var all alone. 
På måndagen gjorde jag ingenting. Kollade på Cityakuten halva dagen vill jag minnas. Produktiv dag!
På tisdagen var jag och tränade med lillebror och eftersom jag inte har gymmat på minst en månad höll jag på att dö dagen efter. Fy satan vilken träningsvärk!
Onsdag, torsdag och fredag ägnades med familjen Karlsson. Onsdagen åkte vi ut till Sundbyholm och badade, det var roligt! På kvällen sen åt jag och maken middag med svärföräldrarna och svägerskan med familj. Det var mysigt!
 
 
Och på torsdagen blev det återigen Sundbyholm med familjen Karlsson. Vi låg och solade och badade hela dagen och det var varmt som tusan! 
 
 
Fredagen spenderades också med familjen Karlsson! Vilken överraskning va?! Vi åkte till Malmköping för att gå på Malma marken. Vi hade tänkt åka dit tidigt så jag skulle bli hämtad runt 9. När Emelie kom hit berättade hon att marknaden inte öppnade förrän klockan 14! Så det blev ändrade planer. Vi åkte till lilla Coop i Skogstorp och köpte fika och sen åkte vi till badet i Malmköping och badade. Det var ett jättemysigt bad! Jag gillar när man kan ligga på gräsmatta och ändå vara nära vattnet. Men det var sjukt varmt. 
 
Sen åt vi lunch och gick till marknaden. Luften stod still och det var över 30 grader. Det var olidligt varmt! Man orkade inte titta på några saker utan man gick bara och letade efter skugga. Svetten rann längs ryggen. Mycket trevligt allting. Vi tog bara ett snabbt varv, barnen åkte en karusell och jag köpte 16 par strumpor. Sen gav vi upp och åkte hem.
 
 
I helgen var det återigen dags för maken att bygga lite altan. Det har hänt massor! 
 
 
Idag har jag varit hemma hos lillebror hela dagen. Han hade köpt möbler från Ikea så vi satte ihop dem och möblerade och fixade hela dagen. Nu är jag trött. Maken är ute och snickrar och jag tror att tvättmaskinen precis blev klar!
Ja nu är det söndagkväll och den allra första semesterveckan har gått. 
 
Under veckan som gått har jag varit kattvakt åt Sydney, så ett par timmar om dagen måndag-torsdag var jag där och fyllde på mat och umgicks med henne. Jag satt och kollade på Netflix och Sydney strosade omkring. I början var hon mest avvaktande men efter någon dag kom hon på att det ju faktiskt var mysigt så då låg hon bredvid mig i soffan och gosade. Väl som jag satt där en dag, i onsdags tror jag att det var, så såg jag i ögonvrån hur något sprang in genom ytterdörren (som stod öppen så Sydney kunde gå in och ut) så jag tittade mot dörren och där satt en igelkott! En igelkott som hade rusat in i hallen och nu satt på golvet framför hallgarderoben! Hur sjutton tänkte den egentligen?
 
Andreas fick komma och lyfta ut den utomhus. 
 
På tal om igelkottar så bor det en liten igelkottunge under vår trapp. Jag matade ju en vuxen igelkott på midsommar och det var antagligen mamman då. Den har inte varit här på länge men i fredags tittade lilla bebisigelkotten ut och sedan dess har den traskat omkring runt trappen. På dagtid. Jag hade för mig att igelkottar var skymningsdjur? Jag har inget kort ännu på lilla ungen men den är liten och söt. Igelkottar är fruktansvärt söta djur. Trots att de säkert är fulla med löss och bajsar överallt. Vega satt i köksfönstret idag och spanade på kotten som gick omkring runt trappen, mycket spännande.
 
Och så började min semester med att få punktering också! Jag hade tydligen kört på en spik och fått punktering utan att jag märkte det för jag såg det inte förrän jag kom hem. Det var bara att köpa nytt däck.
 
I helgen var jag iväg på roadtrip till Karlstad! I fredags tog jag Andreas bil och åkte först till Enköping för att plocka upp Jenny och sen for vi iväg till Ida i Karlstad. Det blev en väldigt rolig kväll, vi gjorde goda drinkar och dansade och sjöng oss svettiga i Idas vardagsrum innan vi gick ut på krogen. Sen så åkte vi hem igen igår. 
 
Idag har jag inte gjort något särskilt. Sett på de sista avsnitten av Orange is the new black, matat lilla igelkotten (nej jag ska inte mata den särskilt ofta, bara någon gång) och sen gosat med katterna. Väldigt o-produktiv dag. Maken håller på och bygger altan. Imorgon ska pappafar komma hit och hjälpa till också och då kaaanske golvet äntligen blir klart. Den som lever får se!