Crappy crappy day.

1kommentarer

Sämsta dagen på länge. Började med ännu en stressdröm angående bröllopet.
 
Dröm nummer 5
 
Det är dagen D och av någon anledning är vi alla i ett stooort hus och alla gäster är där när jag ska göra mig i ordning. Men det är ingen frisör som fixar mitt hår utan det är min syster Linda. Jag får inte se när hon fixar håret, jag får bara se slutresultatet och det är katastrof. Hon har RAKAT främre delen av mitt huvud, som ett band öra till öra och fram till pannan. Men på bakhuvudet är det fantastiskt fint. Plus att hon har tagit bort mina ögonbryn. Syster Linda är galet nöjd med frisyren så jag vågar inte protestera, för vad kan jag göra åt eländet ändå? Hon har ju rakat bort halva huvudet.
 
Jag smyger iväg för att försöka måla dit nya ögonbryn samt lägga mascara, för det fick jag inte ha för Linda. Men det är svårt att hitta ett ledigt badrum! Det finns flera stycken men det är folk i alla, till slut hittar jag ett badrum på övervåningen som blir ledigt. Tyvärr är det ett badrum med två ingångar och in genom den andra dörren som var olåst kommer extra-bror Dawid in genom, han kom nämligen på att han skulle duscha innan festen.
 
Hursomhelst så får jag till slut badrummet för mig själv och jag börjar försöka fixa till ögonbryn och fransar men då kommer syster Linda in och tar ifrån mig mascaran! Hon säger att jag ska köra på den naturliga looken. Sen går hon.
 

Alltså, mitt undermedvetna är uppenbarligen bekymrat över mina ögonbryn! De är med i varenda dröm nu känns det som och det är alltid något galet med dem. Hualigen.
 
Hursomhelst, så dagen började med en stressfylld dröm. Sen blev det aldrig särskilt mycket bättre. Visserligen har jag allt mitt hår kvar, inklusive ögonbryn men på förmiddagen hade jag lust att hugga av mig min högra hand. Min handled har spökat i ett par veckor nu och idag var det fruktansvärt. Gjorde ont bara av att stå rakt uppochner. Som tur var hade jag ringt till doktorn i måndags så jag hade tid idag klockan 13.15. Och det besöket var ju lika crappy som resten av dagen! Fast det var tvunget.
 
Doktorn gav mig två kortisonsprutor, en i handleden och en i armbågen så nu har jag en totalt obrukbar arm. Sprutorna gjorde galet ont, jag förtränger alltid den delen verkar det som. Men idag gör det galet ont efteråt med, det brukar det inte göra. Litegrann kan det kännas men inte såhär. Såvida jag inte har förträngt det med kanske? Hursomhelst så känns det som att en lång nål sitter kvar inuti handleden och skrapar därinne varje gång jag rör på handleden eller fingrarna och armbågen ömmar sålänge jag inte har armen mot magen. Så, kort sagt är min högra arm obrukbar och jag har skrivit hela det här inlägget med vänster hand! Det har tagit en halv evighet.
 
Och för övrigt så har jag haft en liten knöl på ovansidan av handleden sen i helgen, enligt doktorn är den en ganglion (en ganglion? ett ganglion?). En knöl av läckande ledvätska tydligen. Men den kommer antagligen att försvinna nu tack vare sprutorna iallafall.
 
Jaha, jag vet inte riktigt vad jag ville få fram med detta självömkande inlägg. Slutklämmen blir väl typ, tyck synd om mig?
 
Men men. Om någon dag eller två kommer armen förhoppningsvis vara totalt återställd och då kommer jag ha glömt bort denna crappiga dag.
 
Och för övrigt funderar jag och sambon på att börja simma som träningsform. Stay tooned.

1 kommentarer

Anna Stilla

28 Jul 2012 07:41

He he he, jag hoppas verkligen att Linda läser inlägget. Jag är övertgad om att ditt bröllop kommer att bli snudd på perfekt. och jag ska se till att Dawid duschar innan han går hemifrån :)

Kommentera

Publiceras ej