Mer stress-bearbetning.

0kommentarer

Yes, inatt drömde jag ännu en mardröm om det kommande bröllopet. Den här tror jag grundar sig i att vi nu har skickat ut inbjudningarna och jag går och väntar/vill att alla ska svara på inbjudan helt enkelt. Så, I give you....

Dröm nummer 4!

Det är dags, alltså verkligen dags. Jag och sambon står framme i kyrkan och prästen pratar. Och prästen pratar verkligen länge och jag har ingen som helst uppfattning om människorna som sitter bland bänkarna och tittar. Tills det är dags för mig och sambon att upprepa sakerna vi ska säga efter prästen. Då börjar plötsligt alla gästerna att prata! Och då tittar jag äntligen ut och inser att det knappt är några gäster alls! Av min familj är det bara min pappa som har kommit och han sitter och pratar högljutt med de andra, som är folk från min gamla mellanstadieklass!

Jag ber folket att vara tysta så att jag och sambon kan få våran minnesvärda, romantiska stund. Då svarar min pappa att jag faktiskt får sluta gnälla nu och att vi får väl prata högre helt enkelt.

Jag blir ledsen och springer ut ur kyrkan (som för övrigt var jätteliten och inredd som en  gympasal) och så gömmer jag mig i skogen tills det blir mörkt och INGEN letar efter mig.



Och ja, jag inser att min pappa inte kommer göra något sånt och att resten av min familj också kommer vara på plats. Men tydligen är mitt undermedvetna lite oroligt.

Kommentera

Publiceras ej